Vikingasjukan – Orsaker, symtom och behandling
Vikingasjukan, eller Dupuytrens kontraktur som det heter medicinskt, är ett tillstånd där fingrarna gradvis böjs inåt mot handflatan och blir svåra att räta ut. Det är ett vanligt besvär, särskilt i Nordeuropa, vilket har gett upphov till namnet "Vikingasjukan".
Här går vi igenom vad som orsakar tillståndet, hur du känner igen symtomen och vilka behandlingsalternativ som finns för att återfå funktionen i handen.
Hos oss på Joylife kan du få hjälp med bedömning och rehabilitering av besvär i händer och fingrar. Vi behandlar allt från idrottsskador och överbelastningsbesvär till kroniska tillstånd. Alla våra terapeuter är legitimerade av Socialstyrelsen och medlemmar i sina respektive branschförbund. Vi utför naprapati, massage, kiropraktik och fysioterapi.
Läs mer om våra vanligaste behandlingar nedan.
Varför får man Vikingasjukan?
Vikingasjukan beror på en förtjockning av bindvävshinnan som ligger precis under huden i handflatan. Det är alltså inte senorna som är drabbade, även om det kan kännas så. Exakt varför detta sker är inte helt klarlagt, men flera faktorer spelar in:
Ärftlighet: Den starkaste faktorn. Sjukdomen är vanligast hos personer med nordeuropeiskt ursprung.
Ålder och kön: Det drabbar främst män och debuterar oftast efter 50 års ålder.
Diabetes: Personer med diabetes har en ökad risk att utveckla tillståndet.
Livsstilsfaktorer: Rökning och hög alkoholkonsumtion har visat sig ha ett samband med ökad risk.
Trauma: I vissa fall kan en skada på handen trigga igång processen hos någon som redan har anlaget.
Det är viktigt att poängtera att vikingasjukan inte beror på tungt arbete eller överbelastning av händerna, vilket är en vanlig missuppfattning.
Vill du kunna röra dig smidigare och få bättre hälsa genom rörelse?
Vilka är symtomen på Vikingasjukan?
Utvecklingen sker oftast långsamt under flera år. Symtomen följer ofta en tydlig progression:
Knölar i handflatan: Det börjar ofta med en eller flera små, hårda knölar i handflatan. Dessa kan ibland vara lite ömma i början, men smärtan försvinner oftast.
Strängar bildas: Knölarna utvecklas gradvis till tjocka bindvävssträngar som löper mot fingrarna, oftast ringfingret och lillfingret.
Fingrarna kröks: Strängarna drar ihop sig och tvingar fingrarna in mot handflatan. Detta kallas kontraktur.
Nedsatt funktion: Du kan få svårt att stoppa handen i fickan, ta på dig handskar, tvätta ansiktet eller lägga handen platt mot ett bord.
Behandling av Vikingasjukan
Eftersom tillståndet inte är farligt behandlas det oftast bara om det orsakar funktionella besvär (när du inte längre kan lägga handen platt).
Observation: Om besvären är små och fingrarna inte är kraftigt böjda räcker det ofta med att hålla koll på utvecklingen.
Nålfasciotomi: En läkare använder en nål för att sticka hål på och bryta av de strama bindvävssträngarna så att fingret kan rätas ut.
Kirurgi: Vid mer omfattande besvär kan en operation behövas för att ta bort den förtjockade bindväven.
Rehabilitering och fysioterapi: Efter ett ingrepp är det kritiskt med rörelseträning och ibland användning av en skena (ortos) för att bibehålla resultatet. En fysioterapeut hos oss hjälper dig med rätt övningar.
Behandlingar vi erbjuder för att stödja handens funktion:
Manuell terapi: För att bibehålla rörlighet i handens övriga leder och muskler.
Rehabiliteringsprogram: Skräddarsydda övningar för att stärka handen och förbättra rörligheten efter medicinska ingrepp.
Relaterade symtom
Vanliga frågor om vikingasjukan
Gör vikingasjukan ont?
Oftast inte. Knölarna kan vara lite ömma precis när de dyker upp, men själva kontrakturen (när fingret böjs) är i regel smärtfri. Problemet är främst mekaniskt – fingret "fastnar" i böjt läge.
Kan man bota vikingasjukan med massage?
Nej, man kan tyvärr inte massera bort bindvävssträngarna eller stretcha ut dem permanent. Däremot kan massage och mobilisering hjälpa till att hålla handens övriga muskler och leder mjuka och fungerande.
Vem drabbas oftast?
Män över 50 år med rötter i Nordeuropa är den största riskgruppen. Kvinnor kan också drabbas, men ofta senare i livet och med lindrigare symtom.
När ska jag söka vård?
Du bör söka vård om du inte längre kan lägga din hand helt platt mot en bordsyta, det så kallade bordstestet eller om kontrakturen hindrar dig i din vardag.
Kan sjukdomen komma tillbaka efter behandling?
Ja, det finns en risk för återfall eftersom behandlingen åtgärdar symtomen men inte den underliggande genetiska tendensen att bilda bindväv.
Finns det övningar man kan göra själv?
Ja, att försiktigt sträcka på fingrarna och hålla lederna rörliga är bra, men det stoppar tyvärr inte själva sjukdomsförloppet.
Författare:
P-O Fagerström, Verksamhetschef
