Ont i knä - olika orsaker, symtom och behandling

Att ha ont i knät är inte ovanligt och det kan också finnas väldigt många olika anledningar till smärtan. Knäsmärtor påverkar både i vardagen och exempelvis ett aktivt idrottsutövande. Att ha ont i ett knä är sällan någonting som läker ut av sig självt. Därför är det viktigt att kolla upp orsaken till smärtan och därifrån ta steget vidare till att - via rehab - också bli bättre.

Hos oss på Joylife kan du få hjälp med de flesta av dina problem. Vi behandlar allt från smärta i t.ex. nacke, rygg, axlar, skuldror och knä, till vanliga åkommor som spänningshuvudvärk, tennisarmbåge och ischias. Alla våra terapeuter är legitimerade av Socialstyrelsen och medlemmar i sina respektive branschförbund. Vi utför naprapati, massage, kiropraktik, stötvågsbehandling, gravidmassage och mycket mer.

Läs mer om våra vanligaste behandlingar nedan.

Ont i knät är ett mycket vanligt besvär och kan bero på en mängd olika orsaker, eftersom knäleden är en komplex struktur som utsätts för stor belastning i vardagen och vid aktivitet. Varför just du har ont i knät kräver en individuell undersökning, men här är några av de vanligaste övergripande orsakerna:

• Akuta skador: Plötslig smärta uppstår ofta efter ett trauma eller en specifik händelse. Det kan handla om:

• Ligamentskador: Uttänjning eller bristning av korsband (främre/bakre) eller sidoligament (inre/yttre). Vanligt inom idrott.

• Meniskskador: En skada på någon av de stötdämpande "halvmånarna" av brosk inne i knät, ofta orsakad av vridvåld.

• Frakturer: Benbrott i eller runt knäleden.

• Urledvridning (Luxation): Att knäskålen eller själva knäleden hoppar ur led.

• Överbelastningsskador: Smärta som utvecklas gradvis över tid på grund av repetitiv eller för hög belastning på knäts strukturer. Exempel inkluderar:

• Tendinopatier (Senbesvär): Irritation, inflammation eller degeneration i senor, t.ex. hopparknä (knäskålssenan), löparknä (ITB-syndrom på utsidan), eller quadricepssenan (ovanför knäskålen).

• Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS): Smärta runt eller bakom knäskålen, ofta relaterat till hur knäskålen rör sig mot lårbenet.

• Bursit (Slemsäcksinflammation): Inflammation i någon av knäts slemsäckar som ska minska friktion. Mer om bursit.

• Muskelöveransträngning: Trötthet eller mindre bristningar i musklerna runt knät.

• Degenerativa tillstånd (Slitage): Förändringar som sker över tid, ofta kopplat till ålder eller tidigare skador:

• Artros: Gradvis nedbrytning av ledbrosket i knäleden, vilket leder till smärta, stelhet och ibland svullnad. Mer om artros.

• Inflammatoriska ledjukdomar: Sjukdomar där kroppens immunförsvar angriper lederna:

• Reumatoid artrit (RA): En autoimmun sjukdom som kan drabba knäna.

• Gikt: Urinsyrakristaller fälls ut i leden och orsakar kraftig inflammation och smärta.

 Ytterligare information för dig som har ont i knät

Varför har du ont i knäet? Knäet är kroppens största led och den är byggd för att klara enorma påfrestningar. I samband med att du går, springer eller rör på dig så belastas knäet av din egen kroppsvikt. En knäled består av lårben och skenben som vetter mot varandra; mellan dessa finns det ledbrosk och menisken. Dessa är till för att dämpa stötar och påminner på så sätt om en stötdämpare på ett fordon. Knäskålen vilar mot lårbenets nedre del och fäster även in i skenbenet - detta via en kraftig sena. I skenbenets nedre del fäster sedan vadbenet in. Knäet har en komplex anatomi och just leden mellan skenben och vadben är ofta bortglömd: därifrån härstammar många knäproblem och smärtor.

Har du ont i knät insidan, ont i knäet utsidan eller ont i knät vid böjning? Samtliga dessa smärtor är vanliga, men de kommer också av olika orsaker. Att ha ont på insidan av knät kan tyda på att du drabbats av en inre meniskskada. Om så är fallet så är det viktigt att få en diagnos och undersöka hur pass allvarlig skadan är. En inre meniskskada kan självläka - genom vila och rehab - men om den är allvarligt så kan det faktiskt krävas en operation.

En annan orsak till att du har ont i knät insida kan vara en inre ledbandsskada. Det mesta tyder i så fall på att du också bör komma ihåg när du skadade dig: en inre ledbandsskada kommer ofta i samband med ett idrottande eller vid ett trauma. Kort sagt, du känner när någonting går sönder i de flesta fallen. Det här anses vara en allvarlig skada som bör undersökas och behandlas professionellt.

Undersök dig professionellt när du har ont i knät

Ont i knät vid böjning då? Här kan det finnas flera orsaker, men en vanlig sådan handlar om löparknä. Vi ska gå igenom lite mer om hur ett löparknä ser ut, vilka symtom som finns samt hur rehabiliteringen ser ut. Innan dess dock så ska vi peka på något viktigt: oavsett om du har ont i knät på insidan, på utsidan eller i samband med att du böjer dig så bör du söka hjälp.

Knäproblem måste diagnostiseras och undersökas för att du ska ges en chans att komma tillbaka till ett normalt liv igen. Om det skulle handla om ett trauma - som vid en ledbands- eller korsbandsskada - så bör du definitivt söka hjälp. En naprapat eller den ordinarie sjukvården kan fastställa orsaken till smärtan. Fördelen med att besöka en naprapat vid knäsmärtor - i synnerhet de som inte kommer av ett direkt trauma - är att denne kommer att ta reda på varför du har ont i knät.

Det skapar en bra plan för både rehabilitering och för att förebygga framtida knäsmärtor: naprapaten ser kroppen som en helt. Din smärta i knäet kanske beror på att du egentligen har problem med höfter eller rygg eller det faktum att du har ett träningsupplägg som blir för repetitivt och överbelastande för ditt knä. En naprapat jobbar alltid förebyggande. Du får en behandling och du får övningar att göra i hemmet och kan därigenom också bli stabil och utan värk igen.

Löparknä - en vanlig orsak till knäsmärta

Löparknä är en vanlig orsak till varför man drabbas av smärtor i knät. Smärtan sitter ofta på utsidan av knäet och den kan komma både smygande och mer direkt. Smärtan beror på att senan - IT-bandet - som löper från lårbenet och fäster i vadbenet kan irriteras av knölen som sitter på lårbenets utsida.

Du får ont i samband med att du löper och efter att att du sprungit. En smärta som också återkommer vid varje träningspass. Att behandla löparknä innebär att man gör övningar i hemmet - exempelvis sittande 90, liggande 90 och bulgariska utfallssteg. Dessa övningar kommer din naprapat att ge instruktioner om.

Att förebygga ett löparknä är också viktigt. Där handlar det om vila, men en aktiv sådan. Istället för att springa - vilket du ska undvika - så ska du välja annan träning. Cykling och simning är två alternativ som är mer skonsamma för ditt knä och som kan fungera som utmärkta substitut medan ditt löparknä läker ut.

Förebygga ont i knät

Det är viktigt att ta hand om sina knän för att undvika smärta och skador. Genom att följa tipsen neden kan du förebygga ont i knät och träna på ett säkert sätt. Om du ändå upplever smärta i knät eller har andra problem är det viktigt att söka professionell hjälp från exempelvis en naprapat, massör eller kiropraktor. Hos Joylife finns det legitimerade terapeuter som kan hjälpa dig att förebygga och behandla ont i knät.

• Stärka musklerna runt knäet: En viktig faktor för att förebygga ont i knät är att stärka musklerna runt knäleden. Genom att träna upp musklerna runt knät minskar du risken för skador och överbelastning. En bra träningsform är exempelvis att göra knäböj eller använda en träningsmaskin som fokuserar på musklerna runt knäet.

• Rätt skor och underlag: Att ha rätt skor och underlag när man tränar eller går är också en viktig faktor för att förebygga ont i knät. Skorna bör ge stöd och dämpning för att minska påfrestningen på knäleden. Underlaget bör vara jämnt och mjukt för att minska belastningen.

• Undvik överbelastning: Överbelastning av knäleden kan orsaka smärta och skador. Att undvika överbelastning handlar om att inte överdriva träningen och att gradvis öka belastningen på knäleden. Om du upplever smärta i knät är det viktigt att ta det lugnt och vila upp det innan du fortsätter med träningen.

• Stretching och uppvärmning: Att stretcha och värma upp musklerna före träning är viktigt för att undvika skador och smärta. Genom att stretcha och värma upp ökar du blodflödet och minskar risken för att musklerna drar ihop sig under träningen.

• Undvik övervikt: Övervikt kan öka belastningen på knäleden och leda till smärta och skador. Att hålla en hälsosam vikt är därför viktigt för att förebygga ont i knät.

Övningar för knakande knän

Knakande eller knäppande ljud från knäna är ganska vanligt och ofta helt ofarligt, särskilt om det inte åtföljs av smärta, svullnad eller en känsla av instabilitet. Ljuden kan bero på flera saker, som luftbubblor som bildas och spricker i ledvätskan, senor som glider över benutskott, eller ojämnheter i ledbrosket.

Om dina knakande knän inte gör ont, behöver du oftast inte oroa dig. Men om du vill arbeta förebyggande eller om du upplever milda obehag, kan vissa typer av övningar vara bra för att förbättra knähälsan generellt. Fokus bör ligga på att:

• Stärka musklerna runt knät: Starka muskler framför allt lårmusklerna – quadriceps och hamstrings – samt vadmusklerna, hjälper till att stabilisera knäleden och kan minska onödig stress på leden.

• Förbättra rörlighet och flexibilitet: God rörlighet i höfter, knän och fotleder kan bidra till ett bättre rörelsemönster och minska belastningen på knäna.

• Förbättra knäkontroll och balans: Att träna upp kroppens förmåga att känna av och kontrollera knäledens position och rörelser.

Exempel på övningstyper (konsultera alltid en terapeut för ett individanpassat program):

Lågbelastande styrkeövningar

• Bäckenlyft: Stärker baksida lår och sätesmuskler, vilket avlastar knäna.

• Raka benlyft (liggande eller sittande): Stärker framsida lår (quadriceps) utan att belasta knäleden direkt.

• Benspark utan vikt eller med lätt vikt: Isolerar framsida lår.

• Lårcurl utan vikt eller med lätt vikt: Isolerar baksida lår.

• Tåhävningar: Stärker vadmusklerna.

Kontrollerade rörelseövningar

• Knäböj utan vikt eller med kroppsvikt: Fokusera på korrekt teknik, att knäna följer tårnas riktning och inte faller inåt. Gå inte djupare än vad som känns bekvämt.

• Utfallssteg: Bra för styrka och balans.

• Cykling på motionscykel: Lågbelastande och bra för rörlighet och lätt styrka.

Balans- och stabilitetsövningar

• Stå på ett ben: Utmana genom att blunda eller stå på ett mjukare underlag.

• Balansplatta: Bra för att träna upp små stabiliserande muskler.

Rörlighetsövningar och stretching

• Stretching av framsida lår, baksida lår och vader.

• Höftrörlighetsövningar: Rörliga höfter kan minska stressen på knäna.

Viktigt att tänka på:

• Lyssna på kroppen: Övningarna ska inte orsaka smärta. Om en övning gör ont, minska belastningen, anpassa rörelsen eller undvik den helt.

• Korrekt teknik: Se till att du utför övningarna med rätt teknik för att undvika felbelastning.

• Progression: Börja försiktigt och öka gradvis belastningen och svårighetsgraden allt eftersom du blir starkare.

• Regelbundenhet: Kontinuitet är viktigare än att träna väldigt hårt vid enstaka tillfällen.

Om dina knakande knän åtföljs av smärta, svullnad, låsningar eller instabilitet, eller om du är osäker på vilka övningar som är lämpliga för dig, bör du alltid konsultera en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor. De kan göra en bedömning av dina knän, identifiera eventuella underliggande problem och ge dig ett skräddarsytt träningsprogram.

Har du ont under knäskålen?

Att ha ont under knäskålen, eller precis vid knäskålens nedre kant, är ett vanligt knäbesvär. Smärtan kan kännas diffus runt eller bakom knäskålen, eller mer specifikt precis i senan nedanför. Detta kan bero på flera olika tillstånd:

• Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS): Ofta kallat "främre knäsmärta". Smärtan uppstår mellan knäskålen och lårbenet, ofta på grund av överbelastning, felaktig spårning av knäskålen eller muskelsvaghet/obalans runt höft och knä. Smärtan provoceras ofta av trappgång (särskilt nedför), huksittande, cykling eller att sitta länge med böjda knän ("movie sign").

• Hopparknä (Patellatendinopati): Detta är en överbelastningsskada i knäskålssenan (patellarsenan) precis vid dess fäste på knäskålens nedre spets. Vanligt inom idrotter med mycket hopp och landningar, men kan även uppstå vid annan repetitiv belastning. Smärtan är ofta tydligt lokaliserad till senan och känns vid aktivitet och tryck. Läs mer om hopparknä här.

• Osgood-Schlatters sjukdom: Drabbar främst växande ungdomar (ofta idrottsaktiva pojkar i 10-15 årsåldern). Smärta och svullnad uppstår där knäskålssenan fäster på underbenet, strax nedanför knäskålen, på grund av irritation i tillväxtzonen.

• Infrapatellär bursit: Inflammation i slemsäcken som ligger under knäskålssenan. Kan ge smärta och svullnad precis under knäskålen.

Eftersom orsakerna kan variera är det viktigt med en korrekt diagnos. Våra terapeuter på Joylife kan genom en noggrann undersökning hjälpa dig att identifiera orsaken till din smärta under knäskålen och sätta upp en lämplig behandlings- och rehabiliteringsplan, ofta innehållande specifik träning för att stärka relevanta muskler och förbättra knäkontrollen.

Vill du kunna röra dig smidigare och få bättre hälsa genom rörelse?

Vanliga frågor om ont i knät

Vad kan orsaka ont i knät?

Ont i knät kan ha flera olika orsaker, såsom överbelastning, inflammation, skador, problem med lederna eller musklerna i knät, eller åldersrelaterade förändringar.

När ska jag söka vård för ont i knät?

Om smärtan i knät inte förbättras efter några dagar av vila och smärtlindring, eller om smärtan är svår och hindrar dig från att göra vanliga aktiviteter, såsom att gå eller stå, bör du söka vård.

Varför har jag ont i knävecket eller baksidan av knät, särskilt när jag sträcker ut benet?

Smärta i knävecket eller baksidan av knät kan bero på flera saker. En vanlig orsak är en Bakercysta, vilket är en vätskefylld utbuktning som kan uppstå vid andra knäproblem som artros eller meniskskada. Andra orsaker kan vara överansträngning eller skada i hamstringsmusklerna eller deras senfästen, problem med nerver som passerar genom knävecket, eller i mer sällsynta fall kärlproblem. Att det gör extra ont när du sträcker ut benet kan tyda på att en struktur på baksidan sträcks eller kläms. Gör en undersökning hos en av våra terapeuter för att fastställa orsaken.

Vad kan orsaka smärta på utsidan av knät?

Smärta på utsidan av knät är ofta kopplat till löparknä (iliotibialbandssyndrom, ITBS), där senstråket på utsidan av låret blir irriterat där det passerar över knät. Andra möjliga orsaker inkluderar skada på yttre menisken, problem med yttre sidoledbandet (LCL), artros i knäledens yttre del eller irritation från muskelfästen på utsidan. Din terapeut kan hjälpa till att differentiera mellan dessa genom specifika tester.

Vad innebär inflammation i knät, och varför kan jag ha en svidande eller brännande smärta?

En inflammation i knät innebär en reaktion från kroppens immunförsvar, ofta på grund av skada eller överbelastning. Symtom inkluderar vanligtvis svullnad, värmeökning, rodnad och smärta. En svidande eller brännande smärta i knät kan ibland vara kopplat till inflammation, särskilt i slemsäckar (bursit) eller senor, men kan också tyda på nervirritation eller nervinklämning i eller runt knäleden. Det är viktigt att få detta utrett för rätt behandling.

Jag har ont i ett muskelfäste vid knät, vad kan det vara och hur behandlas det?

Smärta vid ett muskelfäste vid knät beror ofta på tendinopati (tidigare kallat tendinit), vilket är en överbelastningsreaktion eller degeneration i senan där muskeln fäster i benet. Ont i muskelfästet ovanför knät tyder oftast på problem med quadricepssenan. Inflammation i ett muskelfäste vid knät kan också förekomma. Behandlingen fokuserar på att minska den provocerande belastningen, antiinflammatoriska åtgärder vid tydlig inflammation, och framför allt progressiv rehabiliteringsträning för att stärka senan och muskeln. Metoder som stötvågsbehandling kan också vara aktuella.

Hur behandlas ont i knät?

Behandlingen av ont i knät beror på orsaken till smärtan. Det kan innefatta vila, smärtlindring, fysioterapi, styrketräning eller i vissa fall kirurgi.

Kan ont i knät behandlas med hemmabehandling?

Ja, vissa fall av ont i knät kan behandlas med hemmabehandling, såsom att vila, använda ispackningar, ta smärtstillande läkemedel och genomföra lämpliga övningar för att stärka musklerna runt knät.

Hur länge tar det för ett överansträngt eller överbelastat knä att läka?

Läkningstiden för ett överansträngt eller överbelastat knä varierar kraftigt beroende på vilken struktur som är påverkad (muskel, sena, led), hur allvarlig överbelastningen är, och hur väl du följer rehabiliteringsråden. Lindrigare muskelöveransträngningar kan bli bättre på några dagar till veckor, medan senproblem ofta tar längre tid, ibland flera månader, att rehabilitera. Nyckeln är en successivt stegrad belastning och anpassad träning, inte bara vila. En terapeut kan ge dig en mer specifik prognos efter en undersökning.

Varför har jag molande värk i knät när jag vilar?

Molande värk i knät vid vila, särskilt nattetid, kan vara ett tecken på en inflammatorisk process i leden, som vid artros, artrit eller bursit. Även mer betydande skador inne i leden kan ge vilovärk. Till skillnad från ren överbelastningssmärta som oftast minskar vid vila, kan inflammatorisk smärta vara mer konstant eller till och med värre i vila. Om du upplever detta är det viktigt att söka vård för utredning.

Vad är skillnaden mellan knäledsartros och knäskada?

Knäledsartros är en åldersrelaterad sjukdom där ledkapseln och brosket i knäleden bryts ner över tid, medan knäskada kan bero på olika faktorer som skada, överbelastning eller inflammation.

Kan ont i knät påverka andra delar av kroppen?

Ja, ont i knät kan orsaka smärta i andra delar av kroppen, såsom höft och rygg, eftersom dessa områden kompenserar för smärtan i knät.

Relaterade symtom

Meniskskada i knät
Knäartros
Hopparknä
Schlatterknä
Idrottsskador