Naprapati - att korrigera orsaken till lidande
Ordet naprapati har sitt ursprung i det tjeckiska ordet napravit, som betyder korrigering, och det grekiska ordet pathos, som betyder lidande. Tillsammans ger det betydelsen “att korrigera orsaken till lidande” vilket ger en bra bild av vad en naprapat gör. Behandlingen syftar till att minska smärta och återställa kroppens naturliga funktion, samt att analysera och åtgärda bakomliggande orsaker såsom muskulär obalans eller brister i arbetsplatsen.
Naprapaten ser hela rörelseapparaten i sin helhet och det är just denna helhetssyn, med en kombination av en hög kompetens inom naprapatisk manuell terapi samt goda kunskaper om anatomi och fysiologi samt ortopedisk och annan konventionell medicin, som är kärnan inom naprapati.
Så här går ett besök till hos någon av våra naprapater
Förberedelser inför besök hos en naprapat
Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt inför ett besök hos en naprapat. Ofta får du ta av dig kläderna på överkroppen eller underkroppen beroende på var du har ont, för att naprapaten ska kunna undersöka och behandla området. Därför kan det vara skönt att ha underkläder som du känner dig bekväm i. Ibland kan det vara bra att ha med träningskläder för rehabiliteringsövningar, men din naprapat informerar dig i så fall om detta.
Så genomförs en undersökning
Naprapaten gör en noggrann undersökning för att hitta orsaken till din smärta. Detta innefattar att titta på hur du rör dig, var du har ont, hur lederna i ryggraden och övriga kroppen fungerar samt hur spända eller svaga dina muskler är. Naprapaten använder sina händer för att känna på ryggrad, leder och muskulatur för att lokalisera stelhet, spänningar och smärtpunkter.
Du får också svara på frågor (anamnes):
Vilka besvär du har just nu.
Vilka besvär du har haft tidigare.
Vilka sjukdomar och andra diagnoser du har.
Hur du mår i vardagen och hur din arbetssituation ser ut.
Om du tar läkemedel och i så fall vilka.
Om ditt arbete och dina fritidsaktiviteter.
Om naprapaten misstänker att du har sjukdomar eller symtom som behöver utredas vidare inom sjukvården hjälper hen dig att komma i kontakt med läkare.
Varför görs behandlingen?
Behandling med naprapati är effektivt vid en rad olika besvär i rörelseapparaten:
När du har ryggskott, nackspärr eller stelhet i bröstryggen.
Vid spänningshuvudvärk, yrsel eller smärta som strålar ut i armar eller ben (t.ex. ischias).
När dina muskler är stela, korta och smärtande.
Vid idrottsskador eller överbelastningsskador som tennisarmbåge och musarm.
Orsaken till smärtan kan vara allt från dålig hållning och stress till en specifik skada eller ett lyft. Naprapaten arbetar utifrån en helhetssyn där man tittar på samspelet mellan muskler och leder. När en led inte rör sig som den ska (låsning) påverkar det musklerna runt omkring, och vice versa. Behandlingen syftar till att återställa denna balans.
Så går behandlingen till
Behandlingen baseras på dina symtom och den diagnos naprapaten ställt. Kärnan i naprapati är att kombinera behandling av leder med behandling av muskler.
Naprapaten använder sina händer för att justera leder som är stela (manipulation och mobilisering) för att öka rörligheten och minska smärtan. Detta varvas med mjukdelsbehandling som massage och stretching för att få musklerna att slappna av och fungera normalt igen.
Utöver den manuella behandlingen lägger naprapaten stor vikt vid rehabilitering. Du kan behöva träna upp styrka, stabilitet eller rörlighet för att förhindra att besvären kommer tillbaka. Du får hjälp med specifika övningar och råd om hur du kan förändra dina levnadsvanor eller din ergonomi.
Träningsredskap
Hos naprapaten finns ofta träningsredskap som gummiband, balansplattor och ibland tillgång till gymutrustning för att kunna instruera dig i rehabiliteringsövningar.
Råd och hjälp att hantera smärta
Du får råd av din naprapat om vad du kan göra själv för att lindra smärtan och hur du bäst använder kroppen i vardagen.
Om du till exempel har musarm eller återkommande nackbesvär kan du få råd om ergonomi – hur du ska sitta, stå eller justera din arbetsplats för att minska belastningen. Stress och oro kan ofta sätta sig som spänningar i kroppen, och då kan naprapaten ge vägledning kring avslappning och stresshantering.
Målet är inte bara att ta bort smärtan för stunden, utan att ge dig verktygen för att hålla dig smärtfri på lång sikt.
Antalet behandlingar varierar
Varje behandling hos en naprapat tar vanligtvis mellan 30 och 45 minuter. Antalet behandlingar som krävs beror på hur länge du haft ont och vad orsaken är. Akuta besvär kan ibland lösas på några få behandlingar, medan långvariga problem kan kräva en längre behandlingsserie kombinerat med träning.
Manuella behandlingsmetoder
Naprapaten har en bred verktygslåda av manuella tekniker. Målet är att både leder och muskler ska fungera optimalt tillsammans.
Exempel på manuella behandlingsmetoder:
Manipulation: Naprapaten för en led till ett ytterläge och ger ett snabbt, lätt tryck. Detta återställer rörligheten i leden och ger ofta omedelbar smärtlindring och muskelavslappning. Ofta hörs ett litet "knäpp".
Mobilisering: En mjukare form av ledbehandling där naprapaten töjer och rör leden upprepade gånger för att öka rörligheten utan det snabba trycket.
Massage: Bearbetning av muskler och bindväv för att öka cirkulationen, minska spänningar och lindra smärta.
Triggerpunktsbehandling: Tryck på ömma punkter i spända muskler (muskelknutor) för att minska smärta och utstrålning.
Stretching (Muskeltöjning): För att förlänga korta och stela muskler, vilket minskar belastningen på leder och senfästen.
Andra behandlingar
Många naprapater använder även tekniska hjälpmedel och andra metoder som komplement:
Stötvågsbehandling: Mycket effektivt vid senbesvär som hälsporre, hälseneinflammation och tennisarmbåge.
Akupunktur: Behandling med tunna nålar för att lindra smärta i muskler och triggerpunkter.
TENS: Svaga elektriska impulser som lindrar smärta.
Laser: För att minska inflammation och smärta.
Kan jag utföra behandlingen själv?
Den manuella delen av behandlingen (som justering av ryggen) kan du inte göra själv, men rehabiliteringen är en avgörande del som du ansvarar för. Det är vanligt att du får ett hemträningsprogram med stretch- eller styrkeövningar som du ska göra mellan besöken. Att följa dessa råd är ofta nyckeln till att bli helt bra och slippa återfall.
Så mår du efteråt
Efter en behandling känner många en omedelbar lättnad och ökad rörlighet. Det är dock mycket vanligt att få en så kallad behandlingsreaktion. Du kan känna dig öm i musklerna (som träningsvärk), lite stel eller trött senare samma dag eller dagen efter. Detta är kroppens naturliga reaktion på att vi har arbetat med muskler och leder som varit spända eller låsta, och det brukar gå över inom 1–2 dygn.
Upplever du smärta? Läs mer i vår artikel om när det är läge för dig att boka naprapat.
Vanliga frågor om en naprapat
Vad är en naprapat?
En naprapat är en legitimerad vårdgivare som är specialiserad på att diagnostisera, behandla och förebygga smärttillstånd och funktionsnedsättningar i rörelseapparaten. Naprapaten har en helhetssyn på kroppen och kombinerar manuell medicin med kunskaper om ortopedi och fysiologi för att hitta och åtgärda orsaken till smärtan, inte bara lindra symtomen.
HUR ARBETAR EN NAPRAPAT?
En naprapat undersöker, diagnostiserar, behandlar och rehabiliterar smärttillstånd och nedsatt funktion i hela det neuromuskuloskeletala systemet. Det innebär att behandlingen tar hänsyn till såväl leder och skelett som muskler och övriga mjukdelar. I huvudsak används en kombination av olika manuella behandlingstekniker såsom ledspecifika behandlingar som manipulation och mobilisering samt mjukdelsbehandling som massage, bindvävstekniker och stretching. Ofta kan också de manuella behandlingsteknikerna kombineras med till exempel elektroterapi som TENS eller stötvågsbehandling. Många naprapater är också vidareutbildade inom till exempel akupunktur.
Naprapaten lägger också stor vikt vid att patienten är aktiv och delaktig i sin rehabilitering. Därför återföljs behandlingen ofta av till exempel ett individanpassat träningsprogram eller råd om förbättringar i arbetsmiljön för att nå ett varaktigt behandlingsresultat och långsiktiga hälsoförbättringar.
Vilka problem kan en naprapat behandla?
En naprapat behandlar ett brett spektrum av besvär kopplade till muskler, leder och nervsystem. Vanliga tillstånd inkluderar ryggskott, nackspärr, ischias, spänningshuvudvärk, musarm, tennisarmbåge samt smärta i axlar, knän och höfter. De hjälper även ofta till med idrottsskador och arbetsrelaterade belastningsskador.
Vilka behandlingsmetoder använder en naprapat?
Naprapaten använder en kombination av behandlingstekniker för att uppnå bästa resultat. Detta innefattar ofta ledjusteringar (manipulation och mobilisering) för att återställa rörlighet, varvat med mjukdelsbehandling som massage, bindvävstekniker, triggerpunktsbehandling och stretching. Ofta används även metoder som stötvågsbehandling, TENS (elektroterapi) eller akupunktur.
Hur lång tid tar en naprapatbehandling?
Ett besök tar vanligtvis mellan 30 och 45 minuter. Antalet behandlingar som krävs varierar beroende på hur länge du haft ont och vad orsaken är. Många upplever en förbättring redan efter första besöket, men för att nå ett varaktigt resultat och åtgärda grundorsaken kan en serie behandlingar behövas. Naprapaten lägger upp en individuell plan för dig.
Vilka fördelar kan jag förvänta mig av naprapati?
Fördelen med naprapati är den breda ansatsen där både leder och muskler behandlas samtidigt. Detta leder ofta till effektiv smärtlindring och snabbt återvunnen rörlighet. Genom att naprapaten även fokuserar på att korrigera bakomliggande orsaker, exempelvis genom träningsråd eller ergonomiska justeringar, får du hjälp att förebygga att besvären återkommer.
Vilken utbildning har en naprapat?
En naprapat har genomgått en fyraårig högskoleutbildning vid Naprapathögskolan samt ett års legitimationstjänstgöring inom hälso- och sjukvården. Efter detta erhålls legitimation från Socialstyrelsen. Detta borgar för hög kvalitet och patientsäkerhet. Naprapater fortbildar sig löpande för att följa med i utvecklingen inom manuell medicin.