Så går ett besök till
Kiropraktik och naprapati används för att förebygga, behandla och rehabilitera besvär och smärtor som är kopplade till dina rörelser. Du som har ont i till exempel nacke, axlar och rygg kan få behandling med kiropraktik och naprapati. Behandlingen sker manuellt, alltså med händerna, men även genom rådgivning och träning.
Ofta inleder terapeuten behandlingen med händerna, men det ingår även rådgivning och träning.
Hur söker jag vård hos en FYSIOTERAPEUT, kiropraktor eller naprapat?
Du kan kontakta en fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat genom att själv ringa och beställa tid. Du kan också få en remiss från en läkare.
De flesta fysioterapeuter, kiropraktorer och naprapater har privata mottagningar. Vissa har landstingsavtal och då kostar behandlingen en patientavgift. Det är också vanligt att sjukvårdsförsäkringar täcker fysioterapi, kiropraktik och naprapati.
Förberedelser
Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt inför ett besök hos en fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat. Vid undersökningen och behandlingen kan du behöva ta av dig kläder och därför kan det vara skönt att ha underkläder som du känner dig bekväm i.
Undvik gärna starka parfymer och har du husdjur så försök begränsa mängden päls på kläder du har på dig. Detta för att förhindra allergireaktioner hos eventuella andra kunder.
Ibland kan du behöva träningskläder, men i så fall får du information om det i förväg.
Undersökning
Innan behandlingen börjar får du svara på frågor, till exempel om
dina nuvarande besvär
tidigare besvär
sjukdomar
arbete och fritidsaktiviteter
du tar läkemedel och i så fall vilka.
Sedan undersöker terapeuten, hur dina leder och muskler fungerar och hur ditt nervsystem fungerar.
Efter undersökningen ställer terapeuten en diagnos och avgör utifrån den hur du ska behandlas. Ofta kan du få svar på vad det är som orsakat dina besvär. Det är viktigt att du förstår varför du har besvär. Då kan du också bli medveten om hur du kan undvika att få ont igen.
BEHANDLINGSPLAN
Tillsammans med dig sätter vi en behandlingsplan utifrån ditt besvär och förväntningar. Vi arbetar fram vilka delar vi jobbar med när vi ses och vilka delar du får med dig hem att jobba med. En vanlig behandlingsplan består av 4 steg:
Nybesök där behabdlingsplanen bestäms tillsammans med dig
Smärtlindring i fall det behövs för att kunna börja jobba med rehabträning
Rehabträning påbörjas direkt eller efter smärtlindring beroende på besväret. Det syftar till att stärka området för att förhindra återkommande besvär.
Uppföljning gör vi alltid för att säkerställa resultatet och följa upp att besväret inte återkommer samt tittar på vad vi kan göra mer för att stärka upp.
Så går behandlingen till
Terapeuten utför de flesta ledmanipulationer med händerna men det finns också hjälpmedel för att göra behandlingen.
Den behandling du får är till för att minska smärtan och för att få dina muskler och leder att fungera så bra som möjligt. Hur behandlingen ser ut beror på vilken typ av besvär du har. Ofta inleder terapeuten behandlingen med manuella tekniker, det vill säga behandling som utförs med händerna.
Du kan också få råd om fysisk aktivitet och rörelse. Då tar terapeuten fram ett träningsprogram som är anpassat för de besvär du har.
Manuella behandlingar
Vid manuell behandling får du ofta ligga på en speciell behandlingsbänk som kan höjas och sänkas. Det finns olika typer av manuell behandling. Vilken behandling du får beror på vad som har kommit fram vid undersökningen och vilken diagnos som är ställd.
Ledmanipulation är den vanligaste metoden
Ledmanipulation innebär att terapeuten försiktigt för ut leden en liten bit. Därefter gör hen ett snabbt tryck. Ofta hörs ett litet knäppande ljud. Manipulation görs med så liten kraft och så liten rörelse som möjligt och ska inte göra ont.
Terapeuten utför de flesta ledmanipulationer med händerna men det finns också hjälpmedel för att göra behandlingen.
Ledmanipulation gör att leden fungerar som den ska igen. Det gör att du får mindre ont och att musklerna slappnar av så att du får lättare att röra dig.
Mobilisering
Vid mobilisering för terapeuten ut leden långsamt och försiktigt. I det läget får du ibland spänna emot med musklerna innan rörelsen tas ut ytterligare en bit. Skillnaden mot manipulation är att inget snabbt tryck används. Mobilisering gör inte ont.
Mobilisering gör att musklerna slappnar av och smärtan minskar.
Muskeltöjning
Muskeltöjning syftar till att få muskler att slappna av vilket kan minska smärta och stelhet. Behandlingen går ut på att muskeln försiktigt sträcks ut och i det läget kan du få spänna emot med muskeln innan töjningen tas ut ytterligare. Det kan göra att du blir mindre stel och får mindre ont. Ofta är töjningar en del av ett helt träningsprogram.
Traktionsbehandling
Traktion betyder att terapeuten drar isär eller avlastar en led som gör ont eller är stel. Metoden används vid vissa besvär för att ge smärtlindring och avspänning.
Transkutan elektrisk nervstimulering, tens
Vid elektrisk nervstimulering, tens, får du elektroder fastsatta på huden över eller i närheten av det område där du har ont. Svaga elektriska impulser stimulerar känselnerver vilket blockerar smärtimpulser från området.
Triggerpunktsbehandling
Triggerpunktsbehandling innebär att terapeuten trycker på ömma punkter i en muskel. De ömma punkterna kallas triggerpunkter. Detta kan lindra smärtan och få muskeln att slappna av.
Massage
Ibland kan terapeuten massera muskler, senor och bindväv. Behandlingen kan leda till minskad smärta och ökad cirkulation. Många känner välbehag och psykisk avslappning vid massage vilket också ger positiva effekter. När musklerna mjukas upp släpper värk och spänningar. Det kan göra att musklerna fungerar bättre.
Behandling med träning
När du har ont blir musklerna ibland svaga, spända och stela. Ibland tappar musklerna sin stabiliserande funktion och behöver tränas på rätt sätt för att fungera så bra som möjligt igen.
Ofta får du hjälp av terapeuten med att skapa ett individuellt anpassat träningsprogram. Det kan bestå av övningar som förbättrar rörligheten och stabiliteten i din kropp. Det kan också ingå styrkeövningar av olika slag.
Du får hjälp med att hitta rätt nivå på träningen och att utföra övningarna på rätt sätt. Om du upplever att du får mer ont av att träna är det viktigt att säga till så att terapeuten kan anpassa programmet om det behövs.
VARFÖR UPPFÖLJNING AV REHABTRÄNING ÄR SÅ VIKTIG
Uppföljning av rehabträning är en avgörande del av rehabiliteringsprocessen, oavsett om du återhämtar dig från en skada, operation eller sjukdom. Den ger flera viktiga fördelar.
Sammanfattningsvis är uppföljning av rehabträning en investering i din hälsa och ditt välmående. Den ger dig de bästa chanserna att nå dina rehabiliteringsmål och förbättra din livskvalitet på lång sikt.
Förbättrade resultat: Genom regelbundna kontroller kan din rehabiliteringsspecialist utvärdera dina framsteg, anpassa din träningsplan och identifiera eventuella problemområden. Detta skräddarsyr din rehabilitering och maximerar dina chanser att nå dina mål.
Minska risken för återfall: Att inte slutföra rehabiliteringen fullständigt kan öka risken för att skadan eller sjukdomen återkommer. Uppföljning säkerställer att du har de verktyg och kunskaper du behöver för att bibehålla din förbättring och förhindra bakslag.
Ökad motivation: Att ha regelbundna möten med din rehabiliteringsspecialist kan ge dig motivation och stöd när du kämpar för att nå dina mål. De kan fira dina framsteg, erbjuda uppmuntran och hjälpa dig att hantera eventuella utmaningar.
Förbättrad livskvalitet: I slutändan är målet med rehabilitering att förbättra din livskvalitet. Uppföljning hjälper dig att återfå din funktion, rörlighet och självständighet så att du kan leva ett aktivt och meningsfullt liv.
Avslappningsövningar och stresshantering
Smärta kan också förstärkas av stress, oro och ångest. Till exempel kan en dålig arbetsmiljö också orsaka smärta i nacke och axlar. Därför kan det ingå i behandlingen att se till hur du mår psykiskt och hur du upplever din omgivning. Då kan metoder som till exempel kroppskännedom, stresshantering och olika avslappningsövningar hjälpa.
Antalet behandlingar är olika
Hur många behandlingar som behövs beror på vilken typ av besvär du får behandling för, hur länge du har haft besvär, hur du mår, hur gammal du är och hur noga du följer din behandlingsplan. Det vanligaste är att du får tre till fem behandlingar inom två till tre veckor, och sedan gör ett uppehåll.
Även om du känner en förbättring efter ett par behandlingar kan det ta längre tid att arbeta med orsaken till besvären. För att få bästa resultat av behandling med träning, behöver du lära dig och följa det träningsprogram som du har fått under behandlingen. Det är också viktigt att du följer de ergonomiska råden, till exempel hur du sitter när du arbetar. Du kan behöva göra ett återbesök om besvären kommer tillbaka efter en tid.
Så mår du efteråt
Efter en behandling har de flesta mindre ont och känner sig mer rörliga och mindre stela. En del kan bli trötta eller må lite illa. Du kan också få lite ont, ungefär som av träningsvärk, men det brukar gå över på några timmar.
Manuella behandlingar brukar inte göra ont men vissa tycker att det känns lite obehagligt när det knäpper i lederna. Om du redan har mycket ont kan du känna visst obehag eftersom smärtnivån redan är hög.
Varför görs behandlingen?
Den vanligaste orsaken till att söka hjälp hos en fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat är att du har ont och att du har försämrad förmåga att röra dig. Smärtan kan sitta i ryggen, nacken eller andra områden som höfter, knän och fotleder.
Här är några vanliga besvär som du kan få behandling mot:
spänningar och värk i nacken och axlarna
stela och spända muskler
nackspärr
ont i ryggen som orsakas av att muskler och leder inte fungerar som de ska.
Du kan också få behandling vid andra besvär, som idrottsskador, migrän, yrsel, domningar och smärtor i armar och ben, musarm och tennisarmbåge.
Det kan också vara så att du behöver bygga upp musklerna igen efter en tids sjukdom, en skada eller en operation, dels för att musklerna ska fungera som vanligt igen och dels för att förebygga att du får ont.
Biverkningar eller komplikationer
Fysioterapi, Kiropraktik och naprapati fungerar nästan alltid bra, men om du har någon allvarlig skada eller sjukdom är det viktigt att berätta det för terapeuten. Då får du information om vilka olika typer av behandlingar som passar eller inte passar för dig. Om du har en hjärt-kärlsjukdom kan till exempel vissa behandlingar i halsryggen vara olämpliga.
Vid vissa sjukdomstillstånd som till exempel cancer tar terapeuten ofta kontakt med den ansvarige läkaren innan hen inleder behandlingen.
Det är viktigt att du vänder dig till en legitimerad terapeut som kan avgöra vilken typ av behandling som är lämplig.
Behandling av barn och gravida
Barn som har problem med värk från muskler och leder kan också få behandling. Behandlingen sker i samråd med föräldrar och terapeuten anpassar den efter barnets behov och förutsättningar.
Det går bra att få behandling även om du är gravid. Terapeuten anpassar behandlingen efter de förutsättningar som finns. Till exempel kan det vara svårt att ligga på mage när du är gravid, då kan du istället få ligga på sidan under behandlingen.
FYSIOterapeuter, Kiropraktorer och naprapater behandlar samma typer av besvär
Kiropraktorer och naprapater har ett liknande sätt att undersöka och behandla. Även fysioterapeuter med examen i ortopedisk manuell terapi, OMT, kan erbjuda samma typ av behandling.
Både fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer ägnar tid åt muskler och bindväv såväl som åt leder och metoden ledmanipulation. Ingen av de båda grupperna är ensam om någon behandlingsteknik. Du får alltså behandling för samma typer av besvär hos fysioterapeuten och naprapaten som hos kiropraktorn.
Vanliga besvär
Våra terapeuter har bred kompetens inom rörelse- och stödjeorganen samt många års yrkeserfarenhet. Det gör att behandlingsområdet är väldigt brett. Såväl yngre som äldre personer, oavsett fysisk nivå, kan få god hjälp hos våra terapeuter med en rad olika besvär.
Några exempel på vad våra terapeuter behandlar är:
Besvär i nacke/skuldror, spänningshuvudvärk, migrän, axlar, musarm, tennis-/golfarmbåge, ländryggsbesvär, ryggskott, ischiassmärta, knäproblem, hälsenebesvär, m.m.
