När är stötvågsbehandling ett bra alternativ?
Stötvågsbehandling har blivit en allt mer populär behandlingsform inom sjukvården, särskilt för muskel- och skelettsmärtor. Men när är stötvågsbehandling egentligen ett bra alternativ?
På Joylife har vi lång erfarenhet av att använda stötvågsbehandling för att hjälpa våra patienter med en rad olika besvär. Våra erfarna terapeuter gör en noggrann bedömning för att avgöra om stötvågsbehandling är rätt val för just dina behov. Oavsett om det handlar om kronisk hälsporre, tennisarmbåge, akillestendinopati eller andra vanliga tillstånd, kan stötvågsbehandling ofta ge effektiv smärtlindring och främja läkning.
I den här artikeln dyker vi ner i ämnet stötvågsbehandling och ger dig svaren på dessa frågor och mer. Läs vidare för att lära dig när stötvågsbehandling kan vara nyckeln till att bli av med dina smärtor och återfå din rörlighet.
Vad är stötvågsbehandling?
Stötvågsbehandling innebär att man med hjälp av tryckvågor skapar små vibrationer i vävnaden. Dessa vibrationer kan stimulera kroppens egen läkningsprocess och bidra till att minska smärta och inflammation.
När används stötvågsbehandling?
Stötvågsbehandling används ofta för att behandla långdragna besvär i senor, muskler och ben. Några vanliga tillstånd som kan behandlas med stötvågsbehandling är:
Hälsporre: En inflammation i senan som fäster i hälen.
Tennisarmbåge och golfarmbåge: Inflammationer i senorna vid armbågen.
Kalkaxel: En kalcifiering i en sena i axeln.
Hopparknä: En inflammation i senan under knäskålen.
Löparknä: Smärta längs utsidan av knät.
Benhinneinflammation: En inflammation i benhinnan, antingen på framsidan eller insidan av skenbenet.
Seninflammationer i axeln: Inklämningsproblematik.
Hur fungerar stötvågsbehandling?
Den exakta mekanismen bakom stötvågsbehandlingens effekt är inte helt klarlagd, men man tror att den kan ha flera positiva effekter:
Ökad blodcirkulation: Stötvågorna stimulerar blodcirkulationen till det skadade området, vilket främjar läkningsprocessen.
Upplösning av kalkinlagringar: Vid tillstånd som kalkaxel kan stötvågorna bidra till att bryta ner kalkinlagringar..
Minskad inflammation: Stötvågsbehandling kan ha en antiinflammatorisk effekt.
Smärtlindring: Genom att påverka nervsystemet kan stötvågorna bidra till att minska smärta.
Är stötvågsbehandling rätt för dig?
För att ta reda på om stötvågsbehandling är ett lämpligt alternativ för dig bör du rådgöra med någon av Joylifes naprapater, kiropraktorer eller fysioterapeuter. De kan göra en bedömning av ditt tillstånd och avgöra om stötvågsbehandling kan vara till nytta.
Fördelar med stötvågsbehandling
Snabb smärtlindring: Många upplever en minskning av smärta redan efter 2-5 behandlingar.
Få biverkningar: Stötvågsbehandling är en relativt säker behandling med få biverkningar.
Minimalt invasiv: Behandlingen kräver inga kirurgiska ingrepp.
Viktigt att komma ihåg:
Stötvågsbehandling är inte en mirakelkur och fungerar inte för alla. Det är viktigt att ha realistiska förväntningar och kombinera behandlingen med andra åtgärder, som rehabiliteringsövningar.
Sammanfattningsvis kan stötvågsbehandling vara ett effektivt alternativ för behandling av vissa typer av muskel- och skelettsmärtor. Om du har kroniska besvär som inte svarar på andra behandlingsformer kan det vara värt att överväga stötvågsbehandling.
Referenser:
https://www.lakarhuset.com/stotvagsbehandling_forskning.asp?hid=3
Vanliga frågor om stötvågsbehandling
Vad är stötvågsbehandling bra för?
Stötvågsbehandling används främst för att behandla långdragna smärttillstånd som hälsporre, tennisarmbåge, kalkaxel och hopparknä. Det är också effektivt vid inflammationer i senor och benhinnor.
Hur många behandlingar krävs för att få resultat?
De flesta upplever förbättring efter 2-5 behandlingar, men detta kan variera beroende på skadans allvar och individens återhämtningsförmåga.
Kan stötvågsbehandling ersätta kirurgi?
I vissa fall kan stötvågsbehandling vara ett alternativ till kirurgi, särskilt vid besvär som kalkaxel eller hälsporre. Det är dock viktigt att rådfråga en terapeut för en professionell bedömning.
Författare:
Marika Jingblad,
Leg. Naprapat
