Vad är löparknä och hur man kan det behandlas?

Löparknä, även känt som patellofemoralt smärtsyndrom, är en vanlig skada bland löpare och andra idrottare som involverar repetitiv belastning på knäet. Smärtan känns ofta runt knäskålen och kan bli värre när man går uppför trappor eller när man sitter ner under längre perioder.

I det här blogginlägget kommer vi att ta upp vad löparknä är och hur man behandlar och förebygger det.

Vad är löparknä?

Löparknä är en överanvändningsskada som uppstår när knäskålen (patella) gnider mot lårbenet (femur). Detta kan orsaka smärta och inflammation runt knäskålen. Löpare och andra idrottare som utför upprepade knäböjningar, som fotbollsspelare och cyklister, löper större risk att drabbas av löparknä.

Symptom på löparknä

Symptom på löparknä kan variera från person till person. Vanligtvis upplever man smärta runt eller bakom knäskålen. Smärtan kan bli värre när man går uppför trappor, sitter ner under längre perioder eller efter längre löppass. Andra symptom kan inkludera en känsla av stelhet eller att knäet "hoppar" eller "slår igenom" när man går eller springer.



Behandling av löparknä

Behandlingen av löparknä kan variera beroende på svårighetsgraden av skadan. Vanligtvis rekommenderas följande behandlingar:

R.I.C.E

R.I.C.E står för Rest, Ice, Compression och Elevation. Det är en beprövad metod för att lindra smärta och inflammation vid akuta skador. Genom att vila och kyla ned det skadade området kan man minska svullnad och smärta.

Stretching och stärkande övningar

Stretcha regelbundet och träna upp musklerna runt knät för att stärka upp dem och minska belastningen på knäskålen. Detta kan inkludera övningar som benpress, utfall, knäböj och leg curls.

Användning av ortoser

Ortoser som en knäskålsskydd eller knäskydd kan hjälpa till att stödja knäet och minska belastningen på knäskålen.

Kiropraktik eller naprapati

Besök en legitimerad och certifierad kiropraktor eller naprapat för att få rådgivning och behandling av löparknä. Behandlingar som kan hjälpa inkluderar manuell terapi, triggerpunktbehandling och laserterapi.


Förebyggande åtgärder för löparknä

För att förebygga och behandla ont i knät och löparknä finns det flera enkla åtgärder man kan ta. Nedan följer några tips på hur man kan undvika knäproblem:

Stretching: Sträck ut knäna regelbundet för att minska spänningarna i musklerna och förbättra flexibiliteten.

Styrketräning: Träna de muskler som stödjer knät, som till exempel höft-, lårmuskel och vadmuskel. Starka muskler minskar risken för skador.

Vila: Undvik överbelastning och vila när det behövs. Ta det lugnt när du känner smärta i knät för att undvika att skadan blir värre.

Rätt utrustning: Använd rätt utrustning när du tränar. Det kan vara bra att ha en bra löparsko med dämpning, samt att ha en bra cykel med inställningar som passar din kropp.

Korrekt teknik: Använd rätt teknik när du tränar för att undvika att överbelasta knät. Försök att ha en neutral fotställning och undvik överdriven pronation eller supination (inåt- eller utåtvridning av foten).

Kylning: Om du upplever smärta eller inflammation i knät, använd en kylpåse eller en handduk fuktad med kallt vatten för att minska svullnad och smärta.

Om du redan har drabbats av löparknä eller ont i knät finns det också flera behandlingsalternativ att överväga. Nedan följer några av de vanligaste:

Fysioterapi: En fysioterapeut kan hjälpa dig med övningar och stretching för att återställa rörligheten och styrkan i knät.

Akupunktur: En akupunkturbehandling kan bidra till att lindra smärta och förbättra blodcirkulationen i knät.

Kiropraktik: En kiropraktor kan hjälpa till att justera muskler och leder i knät för att återställa funktionen och minska smärta och inflammation.

NSAID-läkemedel: NSAID-läkemedel (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) som ibuprofen kan hjälpa till att minska inflammation och smärta i knät.

Kortisoninjektion: Om du har svår smärta och inflammation i knät kan en kortisoninjektion lindra symtomen.

Att förebygga och behandla ont i knät och löparknä är viktigt för att undvika långvariga skador. Genom att följa tipsen ovan och söka professionell hjälp hos oss på Joylife, kan man minska risken för skador och återgå till träning och vardagsliv utan smärta och besvär.


VAD KOSTAR ETT RYGGSKOTT MIG SOM ANSTÄLLD?

Att få akut ont i ryggen är riktigt smärtsamt. Dels gör det ont och dels kan det kosta pengar. Sedan den 1 juli 2019 finns inte längre någon karensdag men cirka 20% försvinner från din lön. Detta innebär att du under en 14-dagarsperiod förlorar cirka 3500 kr om du tjänar 25 000 per månad. Dessutom blir totalkostnaden för din arbetsgivare cirka 3000 kr per dag under de första 14 dagarna. 

FINNS DET RISKER MED ATT HA ONT I RYGGEN?

8 av 10 drabbas någon gång i livet av ryggont och 7 av 10 drabbas av smärta i nacke/skuldra. Av de som drabbas kommer 70% att få ont igen och cirka 7% att få långvarig smärta (tidigare kronisk smärta).

VAD KAN MAN GÖRA FÖR ATT SLIPPA FÅ ONT OCH KOMMA TILLBAKA I ARBETE SNABBT?

Det viktigaste är att du är aktiv och rör på dig. Men om du fått ont och behöver hjälp får du ofta en tid hos en av Sveriges Naprapater senast dagen efter att du hört av dig. Vid akut smärta i nacke/skuldra eller rygg är du normalt tillbaka i arbete inom 3-5 dagar (efter cirka tre behandlingar enligt en undersökning bland Sveriges Naprapater 2018).

Läs mer om ryggskott här och hur du kan bli av med smärtan!

ULTRALJUDSUNDERSÖKNING - för en säkrare diagnos, utan remiss.

Vi använder oss vid behov av diagnostiskt ultraljud för att kunna ställa en säkrare diagnos innan behandling. Det viktigaste när du behandlas är att man vet vad det är som orsakar ditt besvär för att kunna ge dig bäst lämpad vård.

Ingen remiss krävs utan du kan själv boka in dig på www.joylife.se/boka vi har oftast inga längre väntetider.

Vad kan man då se med ultraljud?

- Skador i leder/ledband
- exempelvis en stukad fot eller ett smärtsamt knä
- Skador i senor/muskler
– exempelvis axelsmärta, armbågssmärta, smärtande hälsena eller hälsporre
- Förändringar i slemsäckar
- Skador på brosk och artros i vissa leder.
- Muskelbristningar och blödningar.
- Ärrbildningar och tjocklek på senor
- Svullnader/inflammation
- Vissa typer av frakturer

OBS, Vi använder inte ultraljud för att diagnosticera besvär i ryggrad, skador i skelett, allmänmedicinska åkommor, fosterdiagnostik eller kroppens inre organ.

Läs mer om ultraljudsundersökning

LASERBEHANDLING - en effektiv behandlingsmetod mot långvarig smärte

⁠ ⁠ Laserbehandling, medicinsk laser, laserterapi, LLLT eller lågeffektlaser är olika namn för att stimulera kroppens egen läkande förmåga med hjälp av ljusvågor. Metoden har använts sedan 1960-talet och det finns runt 4000 publicerade studier på både celler, djur och människa. Metoden är kliniskt beprövad och har en bevisad effekt på olika skador och besvär i kroppen.⁠ ⁠

Till skillnad från många andra metoder kan laserbehandling med fördel utföras vid akuta skador, inflammationer och svullnader. Detta gör att det är ett utmärkt komplement till övrig behandling vid smärta, svullnad, läkning efter operation och akuta besvär som stukningar och smärtsamma inflammationer. Eftersom behandlingen inte är smärtsam och dessutom icke-invasiv (d.v.s. man går inte in med nål eller liknande genom huden) kan även personer som är rädda för nålar ha ett alternativ till exempelvis akupunktur vid behandling av smärta. Dessutom har man sett att många besvär som har varit svårbehandlade med annan typ av behandling kan svara positivt på laserbehandling.

Läs mer om våra laserbehandlingar

RICE, PRICE eller POLICE – vid akut skada

RICE, PRICE eller POLICE är beskrivningar av rekommenderade åtgärder vid akut skada på muskel, sena eller leder. Akut omhändertagande vid skada på muskel, sena eller led Skador som uppstår som följd av ett trauma mot till exempel en led eller en muskel kan medföra smärta, svullnad och nedsatt funktion och därmed minskad förmåga att utföra uppgifter eller delta i aktiviteter.

Genom rätt akut omhändertagande kan man minska skadans omfattning och lägga en bra grund för läkning så att tiden till återställd funktion och aktivitetsnivå blir så kort som möjligt. Vid mjukdelsskador, som stukningar, sträckningar och muskelbristningar, rekommenderas en mångfacetterad och beprövat akut åtgärd.