Skolios - Symtom, orsaker och övningar

Den vanliga orsaken till varför man får skolios handlar om att benen är olika långa. Detta medför att bäckenet i sin tur blir snedställt. När man sitter eller ligger så rätas ryggraden ut om detta är orsaken. Detta kallas för funktionell skolios.

Innehåll:

Vad är skolios?

Varför får man skolios?

Hur tränar man bort skolios?

Vanliga frågor om skolios

Hos oss på Joylife kan du få hjälp med de flesta av dina problem. Vi behandlar allt från smärta i t.ex. nacke, rygg, axlar, skuldror och knä, till vanliga åkommor som spänningshuvudvärk, tennisarmbåge och ischias. Alla våra terapeuter är legitimerade av Socialstyrelsen och medlemmar i sina respektive branschförbund. Vi utför naprapati, massage, kiropraktik, stötvågsbehandling, gravidmassage och mycket mer.

Läs mer om våra vanligaste behandlingar nedan.

Ordet skolios kommer från grekiskan och det betyder krokig. Vilket också ger en ganska bra bild av sjukdomen i fråga. Skolios innebär nämligen att ryggraden är krokig och sned. Något som det ska vara, men då enbart sett från sidan. Ser man en ryggrad bakifrån så ska den vara rak. Om du betraktar en person som lider av skolios rakt bakifrån så kommer du att se att dennes ryggrad har formen av ett S.

Samtidigt så ska man också vara medveten om att det finns flera olika varianter av skolios - och att symtom, behandling och träning därmed också kan se annorlunda ut.

Ser man till en normal och välanvänd beskrivning av skolios - exempelvis inom litteraturen - så handlar det då om en ryggrad som har en krökning på som minst 10 grader. Det är vanligast att det beskrivs som orsaken till skolios, men det finns ändå väldigt mycket som tyder på att flera olika orsaker spelar in och är mer vanligt förekommande som skäl till varför man drabbas. Det finns också viss anledning att se detta ur ett genusperspektiv: kvinnor drabbas i en högre utsträckning än män. Man delar in skolios i tre grupper: medfödd skolios, skolios utan känd bakgrund - idiopatisk skolios - och neuromuskulär skolios.

Den vanliga orsaken till varför man får skolios handlar om att benen är olika långa. Detta medför att bäckenet i sin tur blir snedställt. När man sitter eller ligger så rätas ryggraden ut om detta är orsaken. Detta kallas för funktionell skolios. Det finns emellertid även fall där ryggraden aldrig rätas ut och detta handlar då om okänd orsak. Dessa fall kallas för strukturell skolios. 4 av 5 som drabbas av strukturell skolios gör detta av orsaker som inte går att förklara.

Ser man till skolios så finns det både lindriga varianter och allvarliga sådana. De lindriga är vanligt förekommande. Hur många drabbas av skolios? Frågan är given och svaret är att ungefär en person av tio lider av skolios i någon variant. För de flesta så innebär detta inte något problem, medan det för andra kan påverka ganska mycket.

Här ska man också tillägga att Sverige har bra metoder för att upptäcka skolios i tidig ålder och där skolhälsan gör ett jättejobb med att undersöka och sätta in rätt behandling redan på ett tidigt stadie. Detta gör att personer med skolios sällan drabbas av större besvär i en vuxen ålder. Behandling i dessa fall - och här talar vi om lindrig, funktionell skolios - kan handla om inlägg i skorna eller om korsettbehandling (som sätts in vid lite allvarligare fall). Skulle ett barn lida av kraftig skolios så kan det finnas skäl till operation.

Det finns övningar som kan lindra skolios och nyckeln är här att boka en tid hos en naprapat eller en sjukgymnast för en undersökning, för behandling - exempelvis massage med fokus på ländryggen - och för rehabilitering. Det senare innebär ett program med övningar som kan lindra eventuell smärta och öka rörligheten. Liggande och sittande 90 är vanliga, foamrollers brukar hjälpa och exempelvis Cat/Cow-övningar brukar också rekommenderas personer som lider av funktionell skolios.

Rörelse är viktig och ser man till hur exempelvis vissa idag arbetar - stillasittande under en lång tid - så finns det all anledning att se över den egna arbetsmiljön. Har du funktionell skolios så måste du se till att rörelse - gärna i form av de övningar vi nämnde - inkluderas och blir en del av din vardag. Annars finns risken att smärta kan börja uppstå och påverka din vardag negativt. Vänd dig till en naprapat för att få mer värdefull information och tips gällande detta.

Kan man bli av med skolios?

Det finns ingen bot för skolios, men symtomen kan minskas med hjälp av konservativ behandling eller kirurgi, beroende på svårighetsgraden.

Hur är det att leva med skolios?

Skolios kan vara smärtsamt och begränsande, men de flesta med skolios kan leva ett normalt liv. Vissa personer med svår skolios kan behöva anpassa sina aktiviteter och livsstil för att minska smärtan och obehaget.

Kan man träna med skolios?

Ja, träning är viktigt för att stärka ryggmusklerna och minska smärtan vid skolios. Det är dock viktigt att träningen anpassas efter varje persons individuella behov och begränsningar.

Hur ärftligt är skolios?

Skolios kan ha en ärftlig komponent, men det är inte alltid fallet. Forskning tyder på att miljöfaktorer också kan spela en roll i utvecklingen av skolios.

Är skolios en funktionsnedsättning?

Skolios kan vara en funktionsnedsättning om den begränsar en persons förmåga att utföra dagliga aktiviteter. Men många personer med skolios kan leva ett normalt liv med hjälp av behandling och anpassningar.

Kan en kiropraktor bota skolios?

Kiropraktorer kan hjälpa till med att minska smärtan och öka rörligheten vid skolios, men det finns ingen bot för tillståndet. Behandlingar som kiropraktik kan vara en del av en helhetsbehandling för att hantera skolios.

Får man ersättning för skolios?

Om skoliosen har en påverkan på arbetsförmågan kan man ansöka om ersättning från Försäkringskassan.

Kan skolios ge huvudvärk?

Skolios kan orsaka smärta och obehag i rygg och nacke, vilket kan leda till huvudvärk som en följd av spänningar.

Hur kan man förebygga skolios?

Det finns ingen direkt förebyggande åtgärd för skolios. Däremot är det viktigt att ha en bra kroppsmedvetenhet och en god hållning. Det är också viktigt att träna upp musklerna runt ryggen för att undvika att kroppen hamnar i obalans.

Vad är skillnaden mellan skolios och ryggont?

Ryggont kan bero på många olika faktorer, exempelvis dålig hållning eller överbelastning. Skolios är däremot en specifik sidovridning av ryggraden, vilket kan orsaka smärta och obehag.

Hur behandlas skolios?

Behandlingen av skolios kan variera beroende på graden av sidovridning och patientens ålder. För mindre sidovridningar kan träning och fysioterapi vara till hjälp. I svårare fall kan det krävas korsettbehandling eller till och med kirurgisk ingrepp.

Vad händer om skolios inte behandlas?

Om skolios inte behandlas kan sidovridningen bli allt mer uttalad, vilket kan leda till smärta, stelhet och problem med lungfunktionen. I värsta fall kan det leda till deformation av bröstkorgen och andra allvarliga hälsoproblem.

Kan man ha skolios utan att ha ont?

Ja, det är möjligt att ha skolios utan att uppleva smärta eller andra symptom. Det är därför viktigt att regelbundet undersöka ryggen, särskilt om man har en ökad risk för skolios på grund av exempelvis ärftliga faktorer.

Kan man få skolios som vuxen?

Ja, det är möjligt att få skolios som vuxen. Det är dock vanligare att skolios utvecklas under barndomen och ungdomen.

Vad kan man göra för att lindra smärtan vid skolios?

Fysioterapi och träning kan vara till hjälp för att lindra smärtan vid skolios. Smärtstillande mediciner kan också användas vid behov.

Kan man träna styrka och kondition med skolios?

Ja, det är möjligt att träna styrka och kondition med skolios, men det är viktigt att anpassa träningen efter ens individuella behov och eventuella begränsningar.

Finns det några alternativa behandlingsmetoder för skolios?

Det finns vissa alternativa behandlingsmetoder för skolios, exempelvis akupunktur och kiropraktik. Det är dock viktigt att diskutera sådana behandlingsmetoder med en legitimerad vårdgivare innan man påbörjar dem.

Kan skolios påverka ens arbetsförmåga?

Ja, i vissa fall kan skolios påverka ens arbetsförmåga om den leder till smärta, stelhet och andra hälsoproblem som påverkar ens förmåga att utföra arbetsuppgifter.