Ont i ljumsken

Att få problem med ljumsken är något som många människor får uppleva under sin livstid. Det är kanske vanligast hos idrottare. Ljumskproblem kan dock ha flera orsaker, men kan också ofta botas med vila och lättare övningar som inte orsakar mer obehag.

Hos oss på Joylife kan du få hjälp med de flesta av dina problem. Vi behandlar allt från smärta i t.ex. nacke, rygg, axlar, skuldror och knä, till vanliga åkommor som spänningshuvudvärk, tennisarmbåge och ischias. Alla våra terapeuter är legitimerade av Socialstyrelsen och medlemmar i sina respektive branschförbund. Vi utför naprapati, massage, kiropraktik, stötvågsbehandling, gravidmassage och mycket mer.

Läs mer om våra vanligaste behandlingar nedan.

Massage - Läs mer

Naprapati - Läs mer

Kiropraktik - Läs mer

fysioterapi - läs mer


Är det farligt att ha ont i ljumsken?

Det är inte farligt att ha ont i sina ljumskar. Bland de som är fysiskt aktiva är det till och med ganska vanligt. Ljumsksmärta beror då vanligen på överbelastning eller muskelbristning i ljumsken. Har du detta problem bör du avlasta ljumsken och vila för att den ska läka. Samtidigt bör du inte bli helt stillasittande. Det är bra med rörelse som hjälper blodcirkulationen. Rehab för ljumsken blir istället att göra sådan fysisk aktivitet som inte gör ont i ljumskarna.

Det är vanlig bland idrottare att få problem med ljumskarna. Oftast kommer smärtan smygande tills den blir ett problem med molande värk i ljumsken eller till och med huggande smärta i ljumsken. Det beror på att dina ljumskar utsätts för upprepade småskador som sammanlagt blir ett problem. Det kan exempelvis bero på att du inte värmer upp ordentligt och sedan springer fort, sparkar eller hoppar.

Ljumskens anatomi är ett komplext nätverk av olika muskler. Ljumsken är vecken mellan låren och buken och ljumsken sitter på samma plats för kvinnor som för män. Får du problem med ljumskarna innebär det egentligen att du får problem med musklerna. Muskler i ljumsken som kan ge smärtor är höftmuskler och lårmuskel. Dessa muskler finns för att stabilisera benet. De utgår från bäckenet runt pubisbenet och fäster in längre ner på benet.

Anatomin i ljumsken är viktig för att kunna stå, gå och sitta. Därför blir det också mycket tydligt när man får ont i ljumskarna, och det kan ha en stark påverkan på det vardagliga livet.

Hur lång tid tar det för en ljumske att läka?

När det kommer till de vanligaste skadorna på ljumskarna, såsom bristning i ljumsken eller sträckt ljumske, går besvären över inom några veckor. Fast det kan också bli längre tid om ljumskarna inte får vila. Fortsätter du överbelasta ljumsken kommer skadan inte få tid att läka. Var därför noga med att vila om du har ont i ljumsken, både som man och som kvinna. Fortsatt överbelastning kommer enbart förlänga tiden det tar för ljumskskadan att läka.

Kan man få inflammation i ljumsken?

Har du fått problem med ljumsken kan det beror på en inflammation eller ett inflammationsliknande symptom. Vid upprepade småskador irriteras vävnaden i ljumskarna och skapar en molande värk vid insida lår. Detta skapar ett inflammationstillstånd, men du kan också få en riktig inflammation i ljumsken. Då handlar det om slemsäcksinflammation. Det innebär att slemsäckarna vid muskelsenorna blir inflammerade. Orsaken är oftast överbelastning

Behandling för värk i ljumsken är avlastning och rehabilitering. Vid en inflammation kan du dessutom använda receptfria läkemedel för att lindra smärtan och få ner eventuell svullnad.

Hur vet man om man har inflammation i höften?

Eftersom ljumsken påverkas av flera muskler och senor kan en inflammation i höften göra att du får ont i både höften och ljumsken. En inflammation i höften beror ofta på svaga muskler i höftregionen.

Inflammation i höften kännetecknas av molande värk i utsida lår. Det kan göra ont vid aktivitet, och göra ont i ljumsken när man går. Vila, lätt aktivitet och smärtstillande kan hjälpa dig tills inflammationen läkt. Skulle inte detta hjälpa bör du söka professionell vård för dina besvär.


Vanliga frågor om Ont i ljumsken

Hur länge kan man gå med ljumskbråck?

En annan anledning till ont i ljumsken kan vara ljumskbråck. Ljumskbråck uppstår när en utbuktning bildas genom att en del av bukväggen försvagats. Det är inget som går över av sig själv, utan behöver opereras. Ljumskbråck hos barn opereras alltid, medan det varierar hos vuxna beroende på om bråcket gör ont eller växer. Ljumskbråck är vanligare hos män än hos kvinnor, men vid misstanke om ljumskbråck bör sjukvård genast uppsökas.

Kan man träna om man har ont i ljumsken?

Trots att du har ont i ljumskarna kan du fortfarande träna. Vid bristning i ljumsken eller sträckning i ljumsken kan det vara bra att hålla igång blodcirkulationen och att inte förlora för mycket av musklernas kapacitet. Du bör dock vara försiktig. Du ska inte fortsätta träna som vanligt då du kan råka överbelasta ljumsken.

Träning som inte gör ont i höger eller vänster ljumske går att göra precis som vanligt, men övningar som bidrar till smärtan bör undvikas. Istället kan det vara bra med rehab med övningar för ljumsken. Det är viktigt att stretcha ljumskarna, och det kan även hjälpa med värmebyxor.

Får ont i ljumsken när jag springer?

Det är vanligt att få ont i ljumsken vid löpning, men också att det gör ont i ljumsken efter löpning. Det kan handla om att det svider i ljumsken, det kan handla om låsning, ömma och stela ljumskar. Det kan hugga i ljumsken vid gång eller smärta vid insida lår. Allt detta är helt vanligt vid ljumskskador. Det kan också göra ont i ljumsken och stråla ner i benet.

Problemen beror då på att du överbelastat din ljumske. Det kan bero på att du inte värmt upp ordentligt eller återkommande småskador i ljumsken. Det kan leda till inflammationer och bristningar. Det är inte farligt. Du bör vila och vara noga med uppvärmning och att stretcha ljumsken.

Hur får man bort träningsvärk i ljumsken?

Smärta i ljumsken beror sällan på träningsvärk i ljumskarna. Får du ont högt upp i framsida lår eller kramp i ljumsken beror det oftast på överbelastning. Det är inte helt olikt träningsvärk, men behandlas inte på samma sätt.

Har du problem med ont i ljumsken är ett tips att vila och avlasta där det gör ont. Du bör därmed undvika sådant som ökar smärtan. Var därför försiktig och vila. Det är så en ljumske läker.

Hur förebygger man ljumskskador?

Det går att förebygga ljumskproblem med övningar. Det handlar om att träna ljumskarna och att stretcha ljumsken. Det är viktigt med stretchning av ljumske och att värma upp innan träning. Dessutom är det viktigt att inte överbelasta.

Styrketräning är en annan förebyggande åtgärd som hjälper att undvika ljumskskador. Du bygger då upp styrkan i musklerna i ljumsken och skapar ett bättre stöd.

Hur stärker man sin ljumske?

Du stärker dina ljumskar genom att träna upp musklerna som finns i och runt dem. Det handlar exempelvis om lårmuskler på framsidan av benet, muskler insida lår och muskler vid höft och buk.

Du kan också träna ljumsken med övningar som är specifikt framtagna för att stärka den delen av din kropp. Du kan exempelvis träna ljumskar med gummiband. Dessa används för att fokusera på specifika muskler som påverkar dina ljumskar.

Hur masserar man ljumsken?

Generellt används inte massage vid ljumskproblem. Oftast hjälper inte tryck mot skadan. Arbetar du förebyggande handlar det snarare om övningar för ljumsken och att sträcka ljumsken för att värma upp den inför träning.

Vill du ha massage av ljumske kan du söka dig till kunniga massörer som kan hjälpa dig med detta. Eftersom ljumskskador oftast kommer på grund av träning är det idrottsmassage som du är ute efter.

Kan man tejpa en ljumske?

Det är inte lätt att försöka tejpa en ljumske. Det går ändå att linda ljumsken med bandage vid svullnad. Då ska du linda hårt runt det svullna partiet, men bara behålla det en kortare tid. Sedan behöver du släppa för att blodet ska kunna flöda fritt.

Har du återkommande problem med ljumskskador kan du skaffa värmebyxor. De sitter tajt runt höfterna och ljumskarna och får lite av samma effekt som vid bindning. Dessutom ger de ljumskarna värme och gör det lättare för dig att värma upp inför fysisk aktivitet.


Författare:

P-O Fagerström, Verksamhetschef

po@joylife.se