Bli av med din spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk, eller ‘cervikogen huvudvärk’ är en vanlig form av huvudvärk som härstammar från dom övre nacklederna i ryggraden. Områden som drabbas är som oftast olika delar av huvudet samt ansiktet och det som bidrar till utvecklingen av besväret är muskler, ligament, leder och diskar högt upp i halsryggraden.

Vad är det som kännetecknar spänningshuvudvärk?

Symptomen är oftast ensidiga och kan provoceras vid nackrörelser och tryck på områden i nackbasen. Andra fynd vid spänningshuvudvärk är:

• Svaghet i djupa nackflexorer - djupa muskler i nacken som hjälper till att huvudet inte skjuter framåt.

• Triggerpunkter/muskelknutar i övre trapezius - ‘‘kappmuskeln’’

• Triggerpunkter/muskelknutar i levator scapulae - muskel på nackens baksida

• Triggerpunkter/muskelknutar i scalenusmuskler - tre muskler vid bägge sidorna på halsen

• Triggerpunkter/muskelknutar i suboccipitalmusklerna - fyra muskler på bägge sidorna av nackbasen som tillsammans bildar en rosett.

Vad kan jag göra för att bli av med detta själv?

Följande övningar är uftormade för personer dom drabbas av spänningshuvudvärk. Försök göra övningarna i lugnt tempo, försök att slappna av och fokusera på andningen samtidigt som du utför.

1: Nickrörelserna som du ser på videon leder till ett sträck och böj på dom övre nacklederna, med övningen lär du nervsystemet att röra på dom övre nacklederna utan att röra på dom nedre nacklederna.

2: Stärk upp dom svaga, djupa nackflexorerna med långsamma rörelser. Dra in hakan och upprepa 2 varv med 10 repetitioner av huvudlyft som du ser på videon.

3: Sträck ut kappmuskeln på vardera sidan. Stretcha i ungefär 20 sekunder och upprepa 3 varv av detta.

COVID-19 - Andningsövningar

Bland de vanligaste symptomen vid coronainfektion är andnöd. Vissa upplever andnöd när dom reser sig från stolen medan andra upplever en spänning över bröstet. Oavsett om du har andnöd på grund av en coronainfektion eller andnöd orsakad av något annat, så kan du med rätt andningsteknik förbättra syresättningen till lungorna, åtminstone lite mer. Enligt den brittiske läkaren Sarfaraz Munshi på Queens Hospital kan andningsövningar till och med förebygga att sjukdomen förvärras. Det han också påpekar är att man skall undvika ligga på rygg för att det orsakar trängsel i luftvägarna och minskar lungkapaciteten.

Den teknik ni ser på videon är rekommenderad av doktor Sarfaraz Munshi och lärs ut till personer som redan ligger på intensivvårdavdelningen. Doktor Munshi uppanar människor till är att öva på tekniken trots att man ännu inte fått en coronainfektion, då det blir lättare att utföra då du är sjuk. Övningarna kan ha en lindrande effekt på symptom men minskar inte chans för spridning, kom ihåg att följa myndigheternas riktlinjer

Såhär går det till:

1. Stå eller sitt uprätt och ta fem djupa andetag

2. Håll andan i fem sekunder efter varje andetag

3. Andas ut långsamt

4. Efter ditt sjätte andetag skall du hosta ut istället för att andas ut och kom ihåg att hosta in i tröjan!

5. Upprepa de sex andetagen en gång till på samma sätt

6. Efteråt kan du lägga dig ner på magen och andas djupt i tio minuter.

Kom ihåg att man kan känna sig lite yr när man utför andningsövningarna.

Länk till originalvideon: https://www.youtube.com/watch?v=bBkGDIeQwXo

Från elitmotocross till naprapat med unik egen erfarenhet av skador

Motocross var Simon Petterssons liv, och som semiproffs (elitsatsande) såg han en framtid inom sporten. Men allt slogs i spillror efter en svår olycka på en tävling vid 19 års ålder. Nära två år senare var lyckan total när nerverna i armen började kommunicera igen.

Livet kan i många fall tyckas utstakat, men en plötslig händelse kan få historien att ta en helt annan vändning. Så var det för 28-årige Simon Pettersson som numera är utbildad naprapat.

– Nerven slets av och armen blev delvis förlamad, säger Simon Pettersson och visar ärret på högerarmen efter den massiva operationen.

Då bestämde jag mig för att jag ville utbilda mig till det, för att hjälpa idrottare precis som jag själv, berättar han.
Han är klinikchef i Enköping och Västerås, och sedan en månad även på den nyöppnade kliniken i Sala. Att kunna hjälpa människor, idrottare eller inte, ger honom en stor tillfredsställelse.

– Det känns jättekul, speciellt roligt är det att komma tillbaka till min egen trakt, säger Simon som är uppvuxen i Heby men nu bor i Enköping.

*Artikel skriven av Carola Blank, Sala Allehanda

Varför knäpper det i mina leder?

Knäppande, knakande ljud i kroppen är vanligt förekommande och förknippas ofta med något dåligt, därför vill vi dela med oss lite information om vad det kan bero på och varför det inte är så farligt som man ofta tror!

Vad är det som orsakar knäppande ljudet i leden?

Runt leder har vi en ledkapsel som innehåller ledvätska. När vi tänjer mycket ut på en led dras ledkapseln ut, vilket skapar ett undertryck i leden och när undertrycket är tillräckligt kraftigt frigörs gaser ut från ledvätskan. När gaserna sedan sugs in leder det till ett knäppande ljud då kapseln fylls. Knäppande ljuder kan även uppstå när muskelsenor glider i samband med att man rör på en led.

Är det farligt?

Det är viktigt att förstå att ljud från leder vanligtvis inte är förknippade med ett sjukdomstillstånd utan att det tvärtom kan vara ett tecken på en hälsosam och ‘‘välsmörjad’’ led. Knäppande ljud kan förekomma i alla kroppens leder, vare sig om det är knäna eller bröstryggen som knäpper och du inte har ont när det låter ska du inte vara orolig, det är förmodligen tryckförändringarna som orsakar det, lite som när du öppnar en champagneflaska!

“Nästan varje dag på kliniken träffar jag på någon som oroar sig för att kroppen gör olika ljud, knän och axlar är det som nämns oftast”

— Anton Karasti, Naprapat på Joylife

Glad påsk önskar vi på Joylife!

Påsk är av tradition en helg som associeras med smågodis, chokladharar, lammstek, öl, snaps och massor annat gott att njuta av. Det blir lätt att vikten skenar iväg och att vi blir stela när vi mumsar i oss alla godsaker och inte rör på oss tillräckligt, speciellt i år då flesta svenskarna är tvungna att stanna hemma på grund av coronaviruset.

Kanske du hade planerat in en träningsresa över påskhelgen men det blev inställt? No worries, planera in ett eget träningsläger för dig själv eller hela familjen därhemma. Försök att röra på dig minst 30 minuter dagligen och spendera tid ut i naturen så mycket som möjligt!

Såhär kan ett träningsläger se ut:

• Långfredag: Cirkelpass helkropp inomhus/utomhus i minst 30 minuter med valfria övningar.

• Påskafton: Joggpass/gåpass ut i naturen i minst 30 minuter.

• Påskdagen: Joggpass/gångpass ut i naturen eller cirkelpass utomhus/inomhus i minst 30 minuter.

• Annandag påsk: Cirkelträning i minst 30 minuter på morgonen och ett gång/joggpass på kvällen för att göra dig laddad inför kommande veckan.

Om du känner att du har energin för mer än ett pass om dagen är det fritt fram att köra på! Glöm inte att vila ordentligt och njut av tiden med dina nära och kära.