Kompartmentsyndrom - Orsaker, symtom och behandling
Kompartmentsyndrom uppstår när trycket inuti en muskelgrupp ökar så mycket att blodcirkulationen och nervsignaler hindras. Musklerna i våra armar och ben är uppdelade i olika "fack" (kompartments) som omges av en stram bindvävshinna (fascia). Vid kroniskt kompartmentsyndrom sväller musklerna under träning, men hinnan är för stram för att expandera, vilket skapar ett extremt tryck och smärta.
Här fokuserar vi på det kroniska ansträngningsutlösta syndromet som oftast drabbar löpare och idrottare i underbenen.
Hos oss på Joylife behandlar vi många idrottsskador. Vi hjälper dig att skilja på benhinninflammation och kompartmentsyndrom och skapar en plan för din återhämtning. Alla våra terapeuter är legitimerade av Socialstyrelsen.
Läs mer om våra vanligaste behandlingar nedan.
Varför får man kompartmentsyndrom?
Det kroniska syndromet orsakas oftast av överbelastning eller en obalans i kroppens anatomi:
Intensiv träning: Upprepade, monotona rörelser som löpning eller marschträning.
Strama fascier: Vissa personer har medfött stramare bindvävshinnor runt sina muskler.
Muskelvolym: Snabb ökning av muskelmassa kan göra att utrymmet inuti hinnan blir för litet.
Löpteknik: Ett löpsteg som belastar vaden kraftigt (t.ex. mycket framfotslöpning utan vana) kan trigga tryckökningen.
Vilka symtom visar på kompartmentsyndrom?
Det typiska för det kroniska syndromet är att det är helt kopplat till aktivitet.
Tryckande smärta: En känsla av att underbenet ska "sprängas" under träning.
Muskelhårdhet: Vaden eller framsidan av underbenet blir stenhård vid beröring.
Domningar och pirrningar: När trycket påverkar nerverna kan man få känselbortfall i foten.
Svaghet: Man kan få svårt att vinkla upp foten ("drop foot") under aktiviteten.
Snabb lindring vid vila: Smärtan försvinner ofta nästan helt inom 15–30 minuter efter att man slutat träna.
Vill du kunna röra dig smidigare och få bättre hälsa genom rörelse?
Behandling av kompartmentsyndrom
Vid kroniska besvär är målet att minska spänningen i fascian och optimera rörelsemönstret.
Vila och aktivitetsändring: Att undvika den specifika aktivitet som utlöser trycket är det första steget.
Idrottsmassage och bindvävstekniker: Genom att mjuka upp fascian och muskulaturen kan man ibland skapa mer utrymme.
Löpanalys: Att korrigera löpsteget kan drastiskt minska belastningen på de drabbade muskelgrupperna.
Stretching: Fokus på att hålla underbenets muskulatur så flexibel som möjligt.
Kirurgi (Fasciotomi): Om konservativ behandling inte hjälper kan en operation behövas där man snittar upp hinnan för att ge muskeln plats.
Behandlingar vi erbjuder för att lindra besvären:
Förebygga kompartmentsyndrom
Gradvis stegring: Öka inte träningsmängden för snabbt.
Bra skor: Använd skor som ger rätt stöd för ditt steg.
Värm upp: Se till att musklerna är varma och följsamma innan hög belastning.
Vanliga frågor om kompartmentsyndrom
Är det samma sak som benhinninflammation?
Nej, benhinninflammation gör oftast ondast i början av träningen och sitter längs benkanten. Kompartmentsyndrom blir värre och värre ju längre man tränar och sitter mitt i muskeln.
Kan man springa trots smärtan?
Det rekommenderas inte. Att "springa igenom" smärtan vid kompartmentsyndrom kan leda till permanenta nerv- eller muskelskador.
Hur ställs diagnosen?
Diagnosen ställs genom din sjukdomshistoria och ibland genom att mäta trycket i muskeln före och efter träning på en klinik.
Är det farligt?
Det kroniska syndromet är inte livshotande men mycket begränsande. Akut kompartmentsyndrom (efter ett trauma eller benbrott) är däremot ett medicinskt nödläge som kräver omedelbar operation.
Relaterade symtom
Författare:
P-O Fagerström, Verksamhetschef
