Joylifemetoden · klinisk standard

Så arbetar vi med patienten

Samma arbetssätt för alla besvär: samma frågor vid nybesöket, val av spår, en behandlingsplan med tydliga mål, omprövning vid besök 3 och avslut efter gemensamma regler. Graderingen följer ICF, så att en kollega direkt ser var patienten är och vad nästa steg är.

  1. NybesökRöda flaggor, smärta, hur länge, aktiviteter, plan
  2. SpårvalAvgör vem patienten börjar hos
  3. Besök 3Mät igen. Fortsätt, byt spår eller ny kartläggning
  4. AvslutHuvudmål nått, egenvård fungerar, slutmätning gjord

1. Nybesöket: fyra områden att kartlägga

Röda flaggor först. Fråga alltid efter röda flaggor för besvärsområdet: tecken på allvarlig sjukdom, fraktur, infektion eller akut neurologisk påverkan. Akut neurologi: akut samma dag. Övriga röda flaggor: läkare utan dröjsmål.
OmrådeFrågaMåttAnvänds till
Röda flaggorFinns tecken på allvarlig sjukdom eller skada?Ja/nejJa: akut eller läkare
SmärtaHur ont har du haft i genomsnitt de senaste 24 timmarna?0–10Spårval och uppföljning
Hur längeHur länge har besvären pågått utan uppehåll?VeckorUpp till 12 v: akut/subakut. Över 12 v: långvarigt
AktiviteterHur mycket begränsar besvären din vardag? Nämn 1–3 saker som är svåra.0–10Delmål. Det patienten helst vill klara blir huvudmål med datum

Undersök som vanligt och gradera det du hittar enligt ICF: 0 inget problem, 1 lätt, 2 måttligt, 3 svårt, 4 totalt. Med graderingen ser kollegan direkt hur stort problemet är.

Ställ exakt samma smärt- och aktivitetsfråga vid nybesök, besök 3 och avslut. Annars går siffrorna inte att jämföra.

2. Spårval: vem ska patienten börja hos?

Svara uppifrån. Första ja avgör.

Röd flagga?
Smärta senaste 24 h
Stora problem att röra sig (grad 3–4)?
Hur länge har besvären funnits?
Välj svaren ovan så visas spåret.

Problem med arbete eller hushåll styr inte spårvalet. De blir patientens huvudmål. Särskilda kriterier för ett besvärsområde står under Per besvärsområde.

3. Besök 3: klinisk omprövning

Mät smärta och aktiviteter igen med samma frågor.

Fyll i värdena så visas nästa steg.
LägeGränsGör så här
FörbättradSmärta eller aktiviteter minst 2 steg bättreFortsätt mot slutmålet och egenvård. Trappa ned manuell behandling.
OförändradMindre än 2 stegs förändringByt spår eller rådgör med kollega. Skriv remiss vid byte.
FörsämradMer smärta eller nya neurologiska symtomGör om kartläggningen och kontakta läkare.

4. Avslut

Behandlingsserien avslutas när alla tre är uppfyllda:

  1. Huvudmålet är nått. Nås det inte, skriv i journalen varför och vart patienten går vidare.
  2. Egenvården fungerar. Patienten gör hemövningarna självständigt och vet när hen ska höra av sig.
  3. Slutmätningen är registrerad. Smärta, aktiviteter och eventuellt funktionsformulär vid sista besöket.

Överlämning till kollega

Skriv remissen i journalen under fyra rubriker, så kan kollegan ta över utan att fråga:

Situation

Vilket spår, var i planen och varför patienten skickas vidare.

Bakgrund

Hur länge besvären funnits och vad som är nedsatt.

Aktuellt

Smärta, funktion och aktiviteter vid start och nu.

Rekommendation

Vad kollegan bör göra och när planen ses över.

Patienten får veta samma dag vem hen ska träffa, och tiden bokas innan patienten går. Hitta rätt kollega på din klinik.

Patientkommunikation
  • Gemensamt mål. Formulera huvudmålet tillsammans med patienten vid nybesöket.
  • Synlig vårdplan. Patienten vet vad nästa steg i behandlingsserien är.
  • Bättre följsamhet. Tydlighet ger trygghet, högre nöjdhet och färre avhopp.
Uppföljning
  • Följer vi arbetssättet? Mål: 90 % av nybesöken har mätning och plan inom 4 veckor.
  • Blir patienterna bättre? Andel tydligt bättre i smärta, funktion och aktiviteter.
  • Rätt vård i tid? Dagar till rätt behandlare, antal besök, remisser mellan kollegor.
  • Förstår patienten planen? Nöjdhetsenkäten och om patienten bokar nästa besök direkt.

Per besvärsområde

Arbetssättet ovan gäller alla besvär. Här samlas det som är särskilt för varje område: röda flaggor, funktionsformulär och egna gränser. Fler områden läggs till efter varje workshop.

Ländrygg
Röda flaggor ländrygg. Cauda equina: svårt att kissa eller hålla tätt, domning mellan benen eller i sätet, svaghet i benen. Akut samma dag. Cancer: tidigare cancer, viktnedgång utan orsak, nattsmärta som inte lindras av vila. Fraktur: fall nyligen, benskörhet, långvarig kortison. Infektion: feber, sjukdomskänsla, nedsatt immunförsvar. Kontrollera känsel, reflexer och styrka i benen.

Funktionsformuläret (Oswestry): räkna ut funktion i %

Patienten fyller i före nybesöket och vid sista besöket. Ange poäng 0–5 per område. Lämna tomt om patienten inte svarat.

Funktion
–

Tydligt bättre = minst 10 procentenheter lägre, eller minst 30 % lägre än startvärdet.

Hela underlaget: ICF & Joylifemetoden · Presentationen från workshopen

Mer om vårdarbetet

Ansvarig: Kliniskt ansvarig · Källa: ICF & Joylifemetoden, klinisk standard oktober 2026 · Nästa besvärsområde väljs 4 december.

Vart skickar jag remissen?

Börja med två frågor: Är det akut? Vem betalar för patientens vård (försäkringsbolag eller patienten själv)? Svaret avgör vart remissen ska.

1. Misstanke om allvarlig patologi (röda flaggor)

Skicka ingen remiss via oss. Hänvisa patienten direkt till akutmottagning eller 1177 för läkarbedömning samma dag, och journalför vad du sett och sagt. Se röda flaggor under Kliniskt arbete.

2. Försäkringspatient (ärendet ligger i Kuralink)

Alla remisser går via remissformuläret i Kuralink. Vad du får remittera till skiljer sig per bolag:

BolagRöntgen / MRKontakt vårdplanering
LänsförsäkringarDirekt till röntgen om du kan tolka svaret och ta hand om eventuella övriga fynd. Är du osäker: remiss till ortoped.Kuralink, 08-588 444 36
IfMR och röntgen direkt utan läkare om du kan tolka svaret. Skriv remissen i Kuralink.Kuralink, 08-121 881 99 (VIP)
Capio (f.d. Bliwa)MR direkt, efter kontakt med vårdplaneringen.Kuralink, 0771-162 162
SkandiaRöntgen och MR måste gå via ortoped: skicka remiss till ortoped.Kuralink, 08-788 10 30
DKV/ERGOLäkarremiss krävs efter 5 besök. Saknas remiss från Kuralink: ring vårdplaneringen.Falck, 08-506 08 871
Övriga bolagKontakta vårdplaneringen innan du remitterar.Se lathunden

Lathund försäkringsbolag har alla bolag, telefonnummer och regler för ultraljud. Mer om försäkringspatienter: Kunder & betalning.

3. Privatpatient som behöver slätröntgen

StockholmSkriv remiss till Unilabs röntgen (bland annat Hötorget och Sophiahemmet, drop-in på alla mottagningar utom Täby) och ge den till patienten. Skriv "privatbetalande patient" på remissen. Patienten betalar på plats, ungefär 800–1 000 kr beroende på undersökning. Gäller endast slätröntgen.

Ladda ner Unilabs remiss (pdf)

4. Privatpatient som behöver specialist eller ortoped

Vi kan inte skriva läkarremiss. Hjälp patienten med en egenremiss / egen vårdbegäran där det finns:

  • StockholmSödermalms ortopedi, axlar och knän. Remiss fylls i på nätet eller som pdf som patienten tar med. specialist.se
  • StockholmRygginstitutet, långvarig smärta. Egenremiss via formulär på deras webb; hjälp patienten fylla i. Bor patienten utanför Stockholm krävs läkarremiss. Rygginstitutet egenremiss
  • UppsalaAkademiska sjukhuset, egen vårdbegäran till nästan alla mottagningar. Välj mottagning via länken. Akademiska egen vårdbegäran
  • Västerås / EnköpingIngen direkt mottagare. Patienten gör egen vårdbegäran via 1177 Västmanland, och du kan hjälpa till att fylla i. 1177 Västmanland
  • EskilstunaRemisslappar för intern remittering finns i receptionen på Achimacare.

5. Kollega på Joylife

Intern överlämning görs enligt Överlämning (SBAR) ovan. Hitta rätt kompetens under Kollegor.

Alltid: journalför remissen, vart den skickats och vem som betalar. Källa: Lathund försäkringsbolag samt rutiner för LF, If och DKV i Drive (Godkända och klara).