Bakercysta - Orsaker, symtom och behandling

En Bakercysta (även kallad poplitearcysta) är en vätskefylld utbuktning som bildas i knävecket. Cystan uppstår när ledvätska från knäleden pressas ut i en intilliggande slemsäck, ofta som ett resultat av att något i själva knäleden är irriterat eller skadat. Det kan kännas som en spänd boll på baksidan av knät och leda till stelhet och smärta, framför allt när du böjer eller sträcker ut benet helt.

Här fokuserar vi på varför dessa cystor uppstår och hur man bäst hanterar symtomen genom att behandla den underliggande knäproblematiken.

Hos oss på Joylife behandlar vi många typer av knäbesvär. Vi hjälper dig att fastställa om det rör sig om en Bakercysta och skapar en plan för din återhämtning. Alla våra terapeuter är legitimerade av Socialstyrelsen.

Läs mer om våra vanligaste behandlingar nedan.

iStock_000074152475_Double webb.jpg

Massage - Läs mer

Skärmavbild 2018-08-25 kl. 07.53.42.png

Naprapati - Läs mer

Skärmavbild 2018-08-25 kl. 07.54.14.png

Kiropraktik - Läs mer

FYSIOTERAPI - LÄS MER


Varför får man en Bakercysta?

En Bakercysta är nästan alltid ett sekundärt symtom, vilket betyder att det är ett resultat av ett annat problem i knät. När knät blir irriterat producerar det extra ledvätska för att smörja och skydda leden, och överflödet trycks ut bakåt. Vanliga grundorsaker är:

  • Artros i knät: Förslitning av brosket leder ofta till inflammation och ökad ledvätska.

  • Meniskskada: En reva i menisken är en av de allra vanligaste orsakerna till att cystan bildas.

  • Ledgångsreumatism (RA): Inflammatoriska ledsjukdomar ökar vätskeproduktionen.

  • Andra knäskador: Till exempel en ledbandsskada som skapar svullnad.

Vilka symtom visar på en bakercysta?

Vissa har en cysta utan att märka det, men vanliga symtom inkluderar:

  • Svullnad i knävecket: Du kan ofta känna eller se en utbuktning, som en liten vattenballong.

  • Stelhet och stramhet: Det känns spänt bakom knät, särskilt när du sträcker benet rakt eller sitter på huk.

  • Smärta vid ansträngning: Värk i knävecket som kan öka vid promenader eller trappgång.

  • Brustande cysta: Om trycket blir för stort kan cystan spricka. Vätskan rinner då ner i vaden, vilket ger plötslig och kraftig smärta, svullnad och ibland rodnad (kan likna en blodpropp).


Vill du kunna röra dig smidigare och få bättre hälsa genom rörelse?


Behandling av Bakercysta

Fokus ligger alltid på att behandla grundorsaken. Om det underliggande knäproblemet (t.ex. artrosen eller meniskskadan) blir bättre, brukar cystan minska i storlek av sig själv.

  • Rehabiliteringsträning: Att stärka musklerna runt knät (lår och säte) avlastar knäleden och minskar därmed irritationen och vätskeproduktionen.

  • Manuell behandling: Mjuka upp spända vad- och lårmuskler för att minska draget och spänningen över knävecket.

  • Avlastning: Anpassa aktiviteten under en period och undvika djupa knäböjningar.

  • Medicinsk åtgärd: I vissa extrema fall kan läkare behöva tömma cystan på vätska (punktion) eller injicera kortison.

Behandlingar vi erbjuder för att lindra besvären:


Förebygga bakercysta

  • Håll knäna starka: Regelbunden styrketräning för fram- och baksida lår.

  • Sök vård för knäskador i tid: Ignorera inte ett vridvåld eller en meniskskada, rätt rehab från början minskar risken för komplikationer som en cysta.

  • Rörlighet: Bibehåll god rörlighet i benen för att undvika felbelastningar.


Vanliga frågor om Bakercysta

Försvinner en Bakercysta av sig själv?

Ja, ofta gör den det. Om grundproblemet i knät (exempelvis en tillfällig inflammation) lägger sig, absorberar kroppen ledvätskan och cystan krymper eller försvinner helt.

Kan man träna med en Bakercysta?

Det går bra att träna, men undvik rörelser som framkallar smärta eller stramhet i knävecket. Djupa knäböj och tung belastning med raka ben bör ofta modifieras. Cykling och simning är utmärkta skonsamma alternativ.

Vad händer om cystan spricker?

Om cystan spricker rinner vätskan ner i vaden, vilket ger smärta och svullnad. Det är ofarligt och kroppen tar hand om vätskan själv inom någon vecka. Det är dock viktigt att utesluta att det inte rör sig om en blodpropp i vaden (djup ventrombos), då symtomen liknar varandra.




Författare:

P-O Fagerström, Verksamhetschef

po@joylife.se